Tag Archive for 'bronsålder'

Page 2 of 2

Från uroxe till borg i Östra Grevie

Var har man hittat ben av jättehjort och uroxe, en gudinnestatyett i brons, en guldring samt en borg? Jo, i och kring Östra Grevie. Byn ligger på den gamla Landsvägen, mellan Söderslätt och backlandskapet i sydvästra Skåne.  Trakten är full av både synliga och för ögat dolda fornlämningar. Gravhögarna ligger tätt precis väster om byn. Norr om byn ståtar borgen Månstorp.  Åkrarna gömmer spåren efter mängder av förhistoriska gårdar och gravar. I mossarna har skatter och offer sänkts ner. Och nu är det dags för en arkeologisk utgrävning i norra delen av just Östra Grevie.

De första veckorna av utgrävningen kommer vi att ta bort matjorden med hjälp av grävmaskiner och börja leta upp de arkeologiska spåren. Det är stora områden som ska täckas av, så vi kommer att få bra överblick och många fynd.

DSC_0240

Mot den ljusare grunden syns de arkeologiska spåren tydligt. Kolla Östra Grevie kyrka i bakgrunden! Med tornet i öster och koret i väster – bakvänt och ovanligt! Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Eftersom vi har varit här redan tidigare och gjort provutgrävningar (förundersökningar), så har vi en god uppfattning om vad vi kommer att hitta. Gropar som man har grävt för att ta lera till byggnation och som sedan har använts för att slänga skräp i. Rester av eldstäder, med träkol och sönderbrända stenar i. En massa stolphål, där stockar stått resta för att stötta taket i olika byggnader. Gärna några grophus. Sedan hoppas vi förstås på fina fynd, som kan hjälp oss att förstå när i tiden platsen har varit bebodd och vad man har hållit på med här.

DSC03406

Ungefär såhär kan grophus ha sett ut. Man grävde en grop och reste sedan ett tak över denna. Grophus innehåller ofta saker som kan kopplas till hantverk (spinning och vävning, smide) eller förråd, men kan nog ibland ha använts som bostad. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Vid förundersökningen skaffade vi oss också en uppfattning om under vilka tider platsen har varit använd. I huvudsak har vi fått dateringar till yngre bronsålder och äldre järnålder, alltså för 1600 till 2900 år sedan.  Vi fick också en vink om spår efter vikingatida bebyggelse, för 1000 till 1200 år sedan, kanske den bosättning som så småningom ledde till att byn Östra Grevie byggdes upp just på denna plats.

Lerblock

Denna bit av ett lerblock hittades vid förundersökningen.  Ett helt lerblock ser lite grann ut som en tegelsten, men de användes som bärbara små värme-element. Foto: Adam Bolander, Statens Historiska Museer.

Sedan återstår att se vilka överraskningar som utgrävningen kan bjuda på. Fynden från omgivningarna pekar ju på att det kan bli spännande resultat. Det kommer förstås nya blogginlägg framöver. Så länge kan man avnjuta rapporten från förundersökningen här: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6596/uvr2014_014.pdf?sequence=1.

Under arbetets gång svarar vi gärna på frågor, men om du besöker oss på plats – tänk på att inte gå ut på fältet där vi arbetar.  Eftersom vi har stora maskiner som kör omkring måste vi tänka på säkerheten!

 

Visning vid Prästgården

Nu är det dags för våra visningar av de arkeologiska undersökningarna vid Prästgården i Rasbo. Vi kommer bland annat att berätta hur vi arbetar, vilka lämningar som dolde sig under matjorden och vilka fynd vi hittat hittills. Naturligtvis kommer vi även att svara på era frågor.

Visningarna äger rum på tisdagar och torsdagar kl. 14, den 15, 20, 22 och 27 juli.

Vägbeskrivning: Kör på väg 288, sväng av mot Prästgården och fortsätt ungefär 700 meter norrut. Samling vid bodarna, där vägen delar sig (vid blå markör på kartan här nedanför).

Varmt välkomna!


Visa Prästgården, Rasbo, Väg 288 på en större karta

Avbaning och rensning med med grävmaskin och Norgehacka vid Prästgården.

Avbaning och rensning med grävmaskin och Norgehacka vid Prästgården.

Finrensning med skrapa av en anläggning vid Prästgården i Rasbo.

Finrensning med skrapa av en anläggning vid Prästgården i Rasbo.

Väg 288, Uppland, en första lägesrapport

Så kom vi äntligen igång.

Från och med i måndags morse har 18 arkeologer, fem grävmaskinister och två dumperförare gjort allt vi kan för att börja täcka av och plocka fram forntiden på tre av våra fyra undersökningsplatser i Rasbo. På flera platser har spännande lämningar från bronsålder och järnålder påträffats, t ex gravar, skärvstenshögar och hällristningar. För att göra det lite överskådligare tar vi plats för plats och berättar lite om de senaste händelserna.

Björkgärdet (RAÄ 661), beläget vid Örby

Vi har börjat att schakta med två maskiner en i öster och en i väster (se tidigare inlägg med flygfoto över platsen). Arbetet framskrider bra och platsen har faktiskt redan överraskat. Allteftersom torven avlägnas kommer fler och fler konstruktioner fram. Redan har flera fint lagda blockgravar kunnat konstateras. Det har också kommit skärvstensflak och skärvstenshögar, alltså konstruktioner som är uppbyggda av eldpåverkad kantig sten. Ett av skärvstensflaken är omgärdat av stensträngar och åt söder en stenram. Denna konstruktion är redan över 10×10 meter stor och det blir spännande att se hur de olika elementen i dess uppbyggnad hänger samman. Fynden är hittills få, det rör sig om enstaka skärvor av keramikkärl, bitar av bränd lera och brända ben. Detta lovar gott och mer kommer säkerligen fram när vi börjar undersöka konstruktionerna.

Strömmen (RAÄ 626 och RAÄ 627), belägen i närheten av Skeke gård

Det är full fart i strömmen.

Vi har idag onsdag schaktat i tre dagar och tagit upp en hyfsat stor yta i de centrala delarna av vårt undersökningsområde. Det har varit en tidvis tung schaktning med mycket asprötter och blockig morän, men det har gått framåt. Vi har fokuserat på det område som efter förundersökningen hade de tydligaste strukturerna, bl. a ett hägnadssystem med stensträngar, stenrader m.m. Dessa har tolkats som delar av ett fädrev med intilliggande åkrar. Nu, tre dagar in på schaktningen, har vi börjat tänka om lite. I samband med förundersökningen i fjol hittade vi en härd som daterades till 700-talet före Kristus. Igår tisdag, hittade vi till vår förtjusning, vad vi tolkar som ristningar när vi borstade av mossan från ett stenblock, vad de föreställer får vänta tills vi har möjlighet att undersöka dem lite mer noggrant med bland annat släpljus. Den ristade sidan vetter in mot en öppen, stenrensad yta som åt alla håll avgränsas av stenhägnader i någon form. Likheter med tidigare grävningar som Ryssgärdet norr om Uppsala eller Nibble väster om Enköping finns. Det är kanske för tidigt att placera Strömmen tillsammans med dessa mycket speciella lokalerna, men … varför inte?

I förgrunden ett stenblock med två avlånga figurer som knackats in i blockets yta, I bakgrunden skog.

Hällristningarna på Strömmen

I förgrunden en markyta där mossa och torv tagits bort och rötter syns. Till höger i bild en orangekläd man med grön hjälm som pratar i telefon. I bakgrunden träd.

En röjd yta på Strömmen.

Skeke (RAÄ 669), belägen nära Skeke gård

Vi har börjat schakta med grävmaskiner i åkern på båda sidor av den stora steninga höjdrygg där de flesta fornlämningarna finns (se flygfoto i det senaste blogginlägget från väg 288). I åkern finns spår av hus och det vi kallar kulturlager, som egentligen är ytor kring och i hus och matlagningsplatser, där skräp, sot och kol ansamlats när man lagat mat och bedrivit hantverk under förhistorien. Vi har flera stolphål och spår av eldstäder och kokgropar (gropar där man tillagat maten med hjälp av uppvärmda stenar) och de blir fler och fler desto närmre vi tar oss höjdryggen. I fyndväg har vi mest hittat några stycken så kallade ”löpare”, vilket är stenar som använts för att mala sädeskorn. I övrigt har vi mest hittat mindre mängder av brända och obrända ben av djur samt små bitar av bränd lera som troligen suttit som lerklining på husväggar under förhistorien.

På Skeke har, som vi berätttade i ett tidigare inlägg, även Maria Lingström och Magnus Lindberg  metalldetekterat och hittat flera fina järnföremål, som t ex pincetter, knivar, sax, nycklar, krokar samt en medeltida pilspets och möjligen en del av en pilspets från järnålder. Sammanlagt är materialet troligen både från modern tid och från medeltid men också i vissa fall från yngre järnålder.

Två gula maskiner, en grävmaskin och en dumper, står på grå lera på en åker. I bakgrunden syns en höjd och den blåa himlen har flera vita moln.

Schaktning på Skeke