Tag Archive for 'dansk-svenska krigen'

Arbetet på Gård 1 är igång

Nu har arbetet på Gård 1 gått igång och den ser ut att bli lika spännande som Gård 12. Bland annat hittades en kanonkula i en raserad vägg någon av de första dagarna.

Kanonkula

Kanonkula i rasering

Kanonkulan från Gård 1

Kanonkulan hittades i den södra väggen på vad som tolkas vara ett 1600-talshus. Inne i huset hittades även ett mynt från 1670-talet.

Schaktning i norra längan

Arbetet koncentreras just nu till den norra längan på gårdsläget och efter en tids handgrävning är det dags att plocka bort resterna av 1600- och 1700-talsbyggnaderna med maskin.

Henrik schaktar

Inne i huset påträffades två ugnar. Sofie och Ulrika undersöker resterna av den ena ugnen.

Sofie och Ulrika undersöker en ugn

Området gås över med metalldetektor flera gånger under arbetets gång.

Anders K detekterar

Några andra intressanta fynd från Gård 1 är ett bearbetat ben, troligen en slags mortel och en glättsten av glas.

Bearbetat ben

Glättsten av glas

Förhoppningen är att komma ned på 1500-talsnivå innan veckans slut!

Nästa vecka är Anne tillbaka och då tar hon över bloggandet igen, tack för denna gång.

Bortglömt slagfält funnet vid Örja!

Undersökningen vid Örja är nu inne på sin sjunde vecka. Det ger anledning att fundera över vilka resultat vi har uppnått så här långt. I veckans blogg berättar vi om utfallet från metalldekteringen. Vi låter vi en av arkeologerna i projektet, Bo Knarrström, berätta om vad han tycker varit mest spännande och vad han hoppas på inför det fortsatta arbetet.

Bo Knarrström detekterar.

Bo Knarrström detekterar matjorden söder om gård 16.

Din främsta uppgift på utgrävningen är att söka efter metallföremål i marken. Vilka resultat tycker du att detekteringen har gett så här långt?

– Ja, jag måste säga att utdelningen har varit mycket god. Vi hittar precis så mycket föremål som vi förväntade oss. Av de cirka 1100 fynd som registrerats hittills är 900 föremål av metall. De flesta metallfynden kommer som väntat i anslutning till husen på de historiska gårdslägena. Det är mycket vardagliga saker som folk säkert har tappat, som t.ex. detaljer till klädedräkten typ spännen, söljor och knappar. Men vi har även hittat en del arbetsredskap och förstås ganska många mynt. Vi är uppe i ungefär 140 mynt vid det här laget, som spänner från 1200-talet och fram till idag.

Vilka är de mest spännande fynden ni har hittat?

– För mig är det nog alla föremålen med militär anknytning. Vi har för närvarande funnit mer än ett hundra projektiler. Det handlar mest om blykulor från pistoler och musköter. Det häftigaste med de här fynden är att vi kunna bekräfta Slaget vid Örja. Här finns allt, vad som ska finnas på ett slagfält från 1600-talet. Tidigare visste vi bara, utifrån en samtida källa, att det skulle ha ägt rum en skärmytsling mellan de danska och svenska trupper 1678 i byn.

1600-tals projektiler.

Olika typer av 1600-tals projektiler. Överst t.v. druvhagel av järn och bly. Nederst t.v. muskötkulor. Överst i mitten deformerad muskötkula. T.h. kulor med gjuttapp. I mitten små pistolkultor.

– Fynden av pistol- och muskötkulor berättar för oss att kavalleriet var inblandat i stridigheterna. Mest oväntat är att vi även hittat projektiler efter artilleri, i form av druvhagel och karteschkulor. Dessutom har vi hittat en grovkalibrig kanonkula av järn. Under alla år då vi har sökt med detektor på olika slagfält både i Sverige och utomlands, har vi aldrig hittat en kanonkula. Det är första gången här i Örja!

– Vi hittade kulan alldeles invid stensyllen till en byggnad. Mest troligt är att kulan har träffat resterna av en byggnad och rullat in under rasmassorna, så den låg gömd. Kanonkulor var eftertraktade och samlades in inte bara av soldaterna själva, utan också av vanligt folk, som gärna använde dem i hushållet som senapskulor och dörrvikter.

Kanonkula.

Kanonkula av järn. Kulan är cirka tio centimeter stor.

– De flesta projektiler hittar vi i anslutning till husen på de historiska gårdslägena. Vi vet att de svenska trupperna redan 1676, dvs. två år före slaget vid Örja, brände ner många gårdar i byarna runt Landskrona. Så när svenskar och danskar drabbade samman i Örja, låg gårdarna troligen i ruiner och kunde användas av soldaterna för att ta skydd.

Råämne av bly.

Råämne av bly som troligen var avsett för att tillverka pistol- eller muskötkulor.

– Det var på sensommaren efter att den svenske kungen Karl XI intagit Kristianstad, då svenskarna följde efter danskarna som efter att ha förlorat striden, drog sig tillbaka mot Landskrona. Vi vet i stort sett ingenting om bakgrunden till slaget vid Örja. Men om vi tänker oss att de svenska trupperna slagit läger vid byn, så gav det danskarna som intagit Citadellet i Landskrona, ett bra tillfälle att överraska och angripa svenskarna.

– Vi vet inte hur många soldater som kan ha varit inblandade. I jämförelse med slaget vid Landskrona året innan (1677), med mer än tjugotusen man, var antalet soldater vid Örja mer blygsamt och uppgick kanske till mellan två eller tretusen man på vardera sidan. Det är troligen förklaringen till att slaget glömdes bort. Det är jättehäftigt att arkeologin nu kan ge oss nya ledtrådar för att förstå vad som egentligen hände.

Vad har du för förväntningar inför den fortsatta undersökningen? Vad skulle du helst vilja hitta?

– Jag ser verkligen fram emot slutet av grävningen när vi ska undersöka gårdarnas brunnar. Vi vet att man i krigstider ofta förstörde brunnar för fienden, genom slänga ned döda hästar eller andra djur som förgiftade vattnet och gjorde det obrukbart. Då kan även andra saker ha följt med ned i brunnarna, som t.ex. remtyg till hästutrustning, hölster till pistoler eller liknande. Det skulle vara spännande!

Personalen i Örja.

Det är vi som jobbar på utgrävningen i Örja.

Till sist vill vi alla på grävningen önska er läsare en riktigt skön midsommar med sill, dans och kanske en liten nubbe!

Spår av våld och vardagsliv i Örja

Nu har grävningarna vid Örja utanför Landskrona varit igång ett par veckor. Det har varit en lång uppstart med en massa praktiska saker som måste ordnas innan det arkeologiska arbetet kunde börja. Vår stora etablering är på plats och vi har så smått börjat bo in oss på den kala åkern bredvid motorvägen. Under fyra månader ska ett tjugofemtal arkeologer och några maskinförare gräva ut fyra historiska gårdslägen och en stor järnåldersboplats. Här på bloggen kan du följa vårt arbete i fält.

Vy över gård 12 i Örja

Grävningen vid Örja igång på gård 12.

De första veckorna har vi ägnat åt att metalldetektera matjorden samt att få igång de två grävteamen på de historiska gårdarna nr 12 och 20. Även tvätt och registrering av fynd liksom kontextregistrering är i full gång. Det har redan kommit en massa spännande fynd, inte minst av metall, som vi har anledning att återkomma till.

Brandtomt spår efter krigshandlingar?

På gård 12 har team 1 bland annat fått fram delar av ett lergolv till en byggnad. Hur gammalt golvet är vet vi inte säkert, men spår av sot och brandlager tyder på att huset har brunnet. Vi vet att gårdar i Örja by brändes i ned i samband med stridigheter i området under de dansk-svenska krigen i slutet av 1600-talet. Kanske lergolvet i vårt schakt är rester av ett hus som eldhärjades vid dessa händelser.

 Team 1 gräver på gård 12

 

 

Team 1 igång med att undersöka ytan som ska handgrävas på gård 12.

 Handkvarn i stensyll på gård 12.

 

Redan första dagen hittade team 1 rester av en handkvarn (för att mala säd). Kvarnstenen låg i en rad av syllstenar som verkar ha ingått i den nedbrunna byggnaden som jag berättade om ovan.

Ugnar efter matberedning

På gård 20 har team 2 frilagt en fem gånger sju meter stor yta. Redan vid finrensningen av ytan framträdde flera ansamlingar med bränd lera. När vi började gräva oss ned genom jordlagret visade sig leran vara rester av flera ugnar.

 Ytan som ska handgrävas på gård 20. I förgrunden syns bränd lera efter ugnar.

Ytan som ska handgrävas på gård 20. I förgrunden syns bränd lera efter ugnar.

Tyra och Bo F diskuterar kontextregistering på gård 20.

Tyra och Bo F. diskuterar kontextregistrering på gård 20.

Ugnarna varierar i storlek, från cirka en halv meter och upp till över en meter i diameter. Att ugnarna ligger tillsammans och i samma plan tyder på att de är från ungefär samma tid. Fynd av äldre rödgods (lerkärl med glasering på kärlväggens utsida) och mynt av s k borgarkrigstyp, gör att vi tror ugnarna är från 1300-talet.

Marie begrundar resterna efter en av ugnarna på gård 20.

Marie begrundar resterna efter en av ugnarna på gård 20.

Vi vet ännu inte vilken funktion ugnarna har haft; om de har legat ute i det fria eller inuti en byggnad. En intressant sak är att jorden i och kring ugnarna innehåller väldigt mycket fiskben. Det kan tyda på att man vid sidan av annan matberedning även har sysslat med rökning av fisk. Det vore i och för sig inte så konstigt, eftersom Örja bara ligger ett par kilometer från Öresundskusten.