Tag Archive for 'dös'

Punkt 7 – stendösar och långhus

Utgrävningarna vid ESS har förberetts noga. När det blivit dags för slutundersökningar har sex mindre delområden har valts ut. På ett övergripande plan vet man vad som kommer att hittas, men inte i detalj. Spår efter bondgårdar, några gravar, säkert keramikskärvor, redskap av flinta och järn, kanske något fint smycke… jordprover fulla av frön, träkol och pollen, skelettdelar från djur. Men hur många bondgårdar och hur stora, vilken slags keramik och om det blir något praktföremål i brons eller flinta. Eller ett äldre än äldst sädeskorn, det återstår att se.

Inte minst hoppas arkeologerna få ordentligt svar på om det har funnits stenkammargravar inom området. Stenkammargravar är ett samlingsnamn för dösar, gånggrifter och hällkistor, alltså stora, stenbyggda gravmonument från bondestenåldern. På ESS-området har man haft känning på kanske tre sådana, men observationerna måste bekräftas! Spåren består av märken i marken efter där gravkammarstenarna stått, så det är inte särskilt enkelt att urskilja.

 

Kartan visar vilka delar av ESS-området som ska slutundersökas.

Kartan visar vilka delar av ESS-området som ska slutundersökas.

Fynden vore väldigt värdefulla, eftersom så pass få stenkammargravar är kända från denna trakt. Hittills har forskningen betraktat området som glest befolkat, långt ifrån viktigare bygder under bondestenåldern. Om det visar sig att det faktiskt finns spår efter de här slags monumenten, så får arkeologerna nog överväga om inte området kan ha haft betydelse i sin tid, för mellan 5600 och 5300 år sedan.

Men, varför står inte dösarna kvar, såsom de gör på en del andra platser? Ibland har det att göra med att bönder under de senaste århundradena tröttnat på att behöva plöja runt stora block och tagit bort stenarna. Bumlingarna har varit eftertraktade som byggnadsmaterial. Från andra håll i Skåne finns berättelser från 1600-talet om hur dösar och gånggrifter tagits ner och hur stenarna byggts in i kyrktorn och grunderna till gårdar.

Det här är väl urbilden av en dös idag, men såhär avskalade var de inte i sin tid. Det här är bara själva gravkammaren. Några meter kring den gick en ram av lite mindre stenar. Innanför ramen, uppemot gravkammaren, hade man lagt på jord till en kulle, så att bara takstenblocket syntes. Foto: Thomas Hansson, Riksantikvarieämbetet UV Syd.

Det här är väl urbilden av en dös idag, men såhär avskalade var de inte i sin tid. Det här är bara själva gravkammaren. Några meter kring den gick en ram av lite mindre stenar. Innanför ramen, uppemot gravkammaren, hade man lagt på jord till en kulle, så att bara takstenblocket syntes. Foto: Thomas Hansson, Riksantikvarieämbetet UV Syd.

Så, bara för att saker inte är direkt synliga idag, betyder inte att de aldrig funnits. Man får leta lite noggrannare, helt enkelt.

En stenkammargrav från yngre stenålder

Ett stenkast från järnåldersbebyggelsen uppe på höjden har vi funnit resterna efter en dös. Det handlar alltså om en 5500 år gammal stenkammargrav från yngre stenålder. Dösen har varit uppbyggd av flera stenblock på vilka ett stort takblock vilat.

Eskilstorpsdösen söder om Malmö

Ja, något liknande Eskilstorpsdösen såg nog vår dös ut en gång tiden innan den raserades. Vi vet inte när den förstördes, men det kan ha skett i samband med att man behövde sten till byggnader eller för att komma åt platsen för jordbruk.

Översikt

Fastän dösen är förstörd har vi kunnat urskilja spår efter gravkammaren. Ljusa avtryck i marken visar bland annat var flera väggblock har stått. Gravrummet framträder som en tydlig mörkfärgning mellan väggblocken. Ingången markeras en rad med knytnävestora stenar att likna vid en tröskel.

Anna putsar på keramiken med bukornamentik

Gravrummet har varit ganska så litet och trångt. Troligen har bara en människa gravlagts i detta. Den döda måste ha gravlagts sittande med ryggen mot ena kammarväggen. Utrymmet medger inte mera. Vi har funnit flera söndertrasade keramikkärl längs väggarna i gravkammaren. Brända djurben efter bland annat ko och gris ligger bland skärvorna. Troligen har dessa ingått i begravningsritualen där den döde har fått med sig färdkost på vägen till andra sidan.

Keramikkärlet

Det har krävt en hel del insatser för att bygga en dös. Stenblocken väger ofta åtskilliga ton och kan i vissa fall ha kommit långväga ifrån. Troligen har blocken i vår gravkammare hämtats i rasbranterna längs kusten vid Glumslöv några kilometer bort.

Till sist en bild på två yxfragment som har hittats i dösen.

Yxfragment

Tack till Cia som har bidragit med texten samt Anna, Bo och Cia som ställt upp på bild!