Tag Archive for 'Fiskben'

Fiskhandlarens hus i Örja

Onsdag eftermiddag var det dags för vår andra öppna visning för allmänheten av utgrävningarna i Örja. Mer än sextiotalet besökare i olika åldrar trotsade sommarhettan och kom för att besöka grävningen. Vi vandrade ut i grävschakten för att hälsa på arkeologerna som berättade om sitt arbete.

I förra bloggen kunde du läsa om resultaten från gård 20 och 16. Nu är även de historiska lämningarna på gård 12 till stora delar färdigundersökta. I veckans blogg berättar fältledare Fredrik Strandmark om några av de spännande fynd som han och hans team har hittat på gård 12.

Fredrik berättar för personalen.

Fredrik (t.v.) berättar för personalen om de senaste fynden på gård 12.

Vilka förväntningar hade du inför undersökningen?
– Jag hoppades på att gårdsläget skulle ha varit bebyggt under mycket lång tid och att vi förutom den historiska och medeltida bebyggelsen även skulle hitta lämningar efter hus från järnålder och vikingatid.

Har förhoppningarna infriats så här långt?
– Ja, det måste jag säga. Hittills har vi hittat fynd som sträcker sig från 1800-talet och ner i tidigt 1100-tal och då har vi fortfarande inte undersökt de understa lagren och anläggningar som är nedgrävda i alven. Så det ser mycket lovande ut!

Har ni hittat bebyggelse från samtliga perioder?
– Nej, 1800-talets bebyggelse verkar vara helt raserad. De yngsta husen är från 1600- eller tidigt 1700-tal. Vi har hittat spår efter en fyrlängad gård, där boningshuset har legat i norr. Resterna efter lergolv, raserade klineväggar och stensyllar låg direkt under dagens matjord och var väldigt skadade av odling. I lager som legat skyddade från modern markberedning har vi däremot hittat mer välbevarade huslämningar. Vi har under flera veckors tid undersökt resterna efter en byggnad med syllstensgrund som är otroligt välbevarad.

Syllstenshuset på gård 12.

Lämningarna efter syllstenshuset på gård 12 framrensade i plan. Bilden är tagen från väster.

Den byggnaden måste du berättar mer om!
– Ja, huset avtecknar sig tydligt i marken i form av rader med syllstenar och sotiga golvlager. Byggnaden har varit ungefär 22 meter lång med fyra rum, som vart och ett har haft en egen värmekälla. Det största rummet har legat mitt i huset. Där har vi hittat rester efter en raserad ugn av lera. Kring ugnen finns lager av ett jordstampat golv med mycket sot och träkol. Lagret innehåller jättemycket fiskben.

– Vår benexpert Annica Cardell har tittat på benen. De flesta benen verkar vara från sill, men det finns även ben från torsk, flundra och ål. De här benen är från små individer, så kanske är det fisk man fått med sig i nätet i samband med sillfiske? Det finns även många redskap i anslutning till huset som tyder på att man har hanterat fisk. Vi har t.ex. hittat en metkrok och flera hullingar till ålaljuster. Men vi hittar även många knivar och brynen. Kanske är det fiskhandlarens hus i Örja vi har hittat?

Del av ljuster.

På gård 12 har vi hittat flera hullingar av järn till ljuster.

Hur gammalt är huset?
– Det spännande är att huset i takt med att vi grävt oss ned genom olika lager bara har blivit äldre och äldre. Från början trodde vi att det kunde vara från 1600-talet. Men alla de fynd vi hittar visar tydligt att huset är från medeltiden. De äldsta fynden är från 1100-1200-talet, men det finns även föremål som är från 1300-talet. Vi tror därför att byggnaden har varit i bruk under mycket lång tid, kanske flera hundra år!

Botten till kanna.

Bottendelen till en serveringskanna från 12-1300-talet funnen på gård 12.

Ljushållare av järn.

Medeltida ljushållare funnen på gård 12.

Vad är det mest spännande ni har hittat?
– Ojdå! Fyndmaterialet från gård 12 är så otroligt rikt och det finns massor av intressanta fynd. Ska jag nämna något måste det väl bli runblecket och urnesspännet, som vi berättat om tidigare på bloggen. Och så förstås de många småkorsen och krucifixet. Vi har även hittat flera medeltida vapen, bl.a. en armborstpil och en pilspets av järn.

Medeltida kam.

Medeltida kam från gård 12. Under medeltiden var kammar med dubbla tandrader populära.

– Det vi hittar mest av är förstås olika vardags- och brukssaker. Här finns det många trevliga fynd – bland annat en ljushållare av järn och bottendelen till en serveringskanna. Vi har även hittat flera kammar och små sländtrissor av bly.

Sländtrissor av bly.

Medeltida sländtrissor av bly. Trissorna är cirka två till tre centimeter stora.

Vad händer under de kommande veckorna?
– Vi räknar att bli klara med att undersöka syllstenshuset i början av nästa vecka. Då flyttar de flesta i teamet över till gård 1. Några får dock bli kvar på gård 12, för att schakta bort den äldre matjorden. Jag hoppas mycket på att vi då ska hitta ännu äldre bebyggelselämningar. Det hade varit häftigt om vi hittade ett stolpbyggt hus från vikingatiden under syllstenshuset!

Vad sysslade Örja-bönderna med?

Under den gångna veckan har vi avslutat undersökningen av den historiska bebyggelsen på de två sydligaste gårdarna nr 20 och 16. I veckans blogg ger fältarbetsledare Tyra Ericson sin bild av resultaten.

Vilka förväntningar hade ni inför undersökningen av gårdarna?
– Vi började undersökningen av Gård 20 med att handgräva en cirka 7 X 5 meter stor yta centralt på gårdsläget. Vi förväntade oss att hitta rester efter en huslämning med ganska enkel lagerföljd. Men istället fann vi förutom spår efter en byggnad en komplicerad lagerbildning med gropar och lerlager efter någon slags verksamhet.

Tyra och Marie.

Tyra (t.h.) diskuterar strategi med Marie på gård 20.

Har ni fler konkreta spår efter byggnader?
– Ja, vi har hittat rester efter fyra längor på gård 20. De fynd vi hittar tyder på att gården var i bruk under 1200-1300-talet. Men vi vet ännu inte om alla fyra byggnader har stått samtidigt på platsen. Den norra längen avtecknade sig i marken i form av rännor och syllstenar efter husets väggar. Vi tror att denna byggnad har använts som bostad, eftersom vi hittat flera eldstäder. Huset har varit mellan femton och tjugo meter långt och har haft flera rum. De övriga husen var till skillnad från boningshuset helt byggda av trästolpar och har troligen haft olika ekonomifunktioner.

– En intressant sak är att gårdens västra länga kan följas genom tre byggnadsfaser, som troligen har följt ganska direkt på varandra. Åtminstone har man valt att utnyttja delar av samma yttervägg i flera av husen. Det är också i denna länga vi hittat de flesta fynden. Förutom djurben finner vi ovanligt många skärvor från serveringskannor. Det är lite konstigt för i bostadshuset hittar vi väldigt lite fynd, bara lite keramik, del av en kvarnsten, två glaspärlor och delar av en kam.

Blå glaspärla.

Blå glaspärla av medeltida typ från gård 20.

– Vi vet inte riktigt varför det finns så lite saker i boningshuset. Antingen har man städat huset innan man rev det, eller så var gårdens invånare inte särskilt välbeställda. Efter att bostadshuset revs använde man den gamla tomten till att anlägga flera ugnar eller torkanläggningar av lera. Vad man torkade vet vi ännu inte säkert. Men vi hittar många fiskben och även fröer av olika slag. Vi hittar också väldigt många små mynt av s k borgarkrigstyp, som användes på 1200-1300-talet. Kanske sålde man rökt fisk eller handlade med andra saker på gården, som kan förklara varför man tappade så många mynt och verkar ha serverat drycker.

Fiskben

Vi hittade massor av fiskben i anslutning till ugns-/torkanläggningarna på gård 20.

– Efter 1300-talet har vi inga bevarade lämningar efter bebyggelse eller annan verksamhet på gård 20 inom utgrävningsschaktet. Lades gården ned under de kristider som följde under 1300-talet eller flyttade man bara gården en bit bort? Utifrån gamla kartor vet vi att det åter fanns byggnader på gården i mitten av 1700-talet och att bebyggelsen fanns kvar åtminstone en bit in på 1800-talet.

Vad förväntade ni att hitta på Gård 16?
– På gård 16, som legat strax söder om gård 20, förväntade vi oss att hitta rester efter en liten gård som bara existerade under en kortare tid. När vi schaktat bort matjorden framträdde rester efter syllstenar och raseringslager av lera som troligen är rester efter raserade klineväggar till två byggnader. Husen har varit cirka femton respektive åtta meter långa. Det finns rester efter eldstäder i båda husen, så troligen har det ena huset avlöst det andra. Vi har även hittat tegelpannor, som visar att husen hade tegeltak.

Taktegel.

Taktegel från den norra boningshuset på gård 16.

– Vi vet ännu inte exakt hur gamla husen är, men den keramik vi hittar tyder på att vi rör oss någonstans mellan 1550 och 1700. Till skillnad från gård 20, hittar vi massor av rester efter sönderslagna lerkärl, djurben och annat avfall på gård 16. Det innebär att husen mycket väl skulle kunna ha existerat under de skånska krigen i slutet av 1600-talet. Om så var fallet klarade gården sig undan nedbränning, för vi har inte hittat några som helst spår efter att husen skulle ha eldhärjats.

Handtag till trefotsgryta.

Handtag till ett kokkärl med tre ben.

Om du blickar framåt vilka förväntningar har du på det fortsatta arbetet?J
– Jag tycker det ska bli spännande är att få alla analysresultat från området med ugnar och torkningsanläggningar på gård 20. Vad är det egentligen man har sysslat med? Har man bedrivit handel?