Tag Archive for 'gårdsläge'

Fynd från Örja

Efter det att fältarbetet i Örja avslutades har bloggen legat nere. Det innebär naturligtvis inte att arbetet med Örja är avslutat. Tvärtom är det arbete som nu vidtar minst lika omfattande som arbetet i fält. Här ska vi kort beskriva vad som händer med de fynd som vi tagit tillvara.

Fynden från Örja sorterades i fält under 4 900 registerposter. Då är inte djur- och fiskben inräknade. En sådan registerpost består oftast av ett föremål men innehåller ibland fler. Det kan till exempel röra sig om keramikskärvor av samma slag som fanns i ett visst lager, eller flintavslag från en och samma grop.

Alla fyndbackarna för Örjafynden

Alla föremål har packats i små kartonger som ryms i ett åttiotal backar

Med hjälp av databasen kan vi nu skapa sammanställningar och spridningsbilder över fynden med några enkla knapptryck. Men för ögonblicket pågår ett mer grannlaga arbete. Vilka föremål ska vi välja ut till konservering? Prioriteringar krävs eftersom resurserna är begränsade. Många föremål råder det ingen tvekan om. Men samtidigt ska vi göra urval som i någon mening är representativa.

För närvarande har vi fått tillbaka ett femtiotal föremål från konserveringsateljen på Lunds universitets historiska museum. Utöver dessa ligger bortemot 400 konserverade mynt kvar på ateljen, i väntan på numismatisk analys.

Totalt räknar vi med att välja ut omkring 700 föremål för någon form av konservering. Det rör sig främst om metallföremål. Eftersom metalldetektering användes i särskilt stor omfattning i Örja är denna kategori omfattande. Vissa metallföremål – av till exempel bly – behöver bara en grundlig rengöring. I andra fall krävs större insatser.

Cellemaljfibula. Notera de vackert komponerade olikfärgade cellerna.

Ett av de föremål som behöver mer omfattande konserveringsinsatser är en så kallad cellemaljfibula. Tillverkningen av detta lilla runda spänne har gått till så att man har lött på celler på en vågrät liggande kopparplatta. Cellerna har man sedan fyllt med pulvriserat glas i olika färger. Därefter har plattan värmts upp till cirka 800 grader. Eftersom pulvret har en tendens att minska vid smältning måste processen ofta upprepas flera gånger. Smycket har sedan kylts av, för att slutligen slipas och poleras.

Emaljerade fibulor av detta slag kan ha tillverkats i Skandinavien men bruket att bära dem härrör från kontinenten, där de kända verkstäderna också fanns. Dräktskicket introducerades här under vikingatiden, och fibulan från Örja härrör troligen från 1000- eller 1100-talet.

Den korsformiga fibulan berättar om dess ägares kristna tro. Flera föremål från Örja ger uttryck för detta, till exempel ett krucifix, flera små kors av bly och några mynt eller myntavbildningar (se bild) vilka burits som hängsmycken.

Hänge med spår av förgyllning som avbildar en biskop med kors och kräkla.

Eftersom det rör sig om föremål som i samtliga fall påträffats med hjälp av metalldetektor är det svårt att säga hur representativa de är i sitt sammanhang, i den medeltida byn. Så omfattande detektorinsatser som i Örja har aldrig tidigare skett inom ramen för en by-undersökning.

För några av föremålen ligger det nära till hands att tänka sig att de tillhört individer i byn som var knutna till kyrkliga institutioner.

Fler hus och fina fynd!

Förra veckan beskrev vi några av de gårdar och byggnader som hittats på den östra delen av utgrävningsplatsen. Men vi har också fin bebyggelse på den västra änden.

Redan på förundersökningen, som gjordes 2004, hittades ett fint och tämligen välbevarat hus från järnåldern.
Tyvärr har ena gaveln skadats av ett senare anlagt dike och det är därför omöjligt att säga exakt hur långt huset har varit. Den del som är bevarad fram till idag har en imponerande längd på cirka 29 meter. Troligen har det funnits en bostadsdel i den västra delen och ett stall i den östra. Dess konstruktion ger en preliminär datering på 200 e. Kr.

Hus från järnåldern.

Det har också framkommit ett hus som antagligen byggdes under den yngre stenåldern, det vill säga för ca 4000 år sedan. Huset ligger ca 100 meter norr om järnåldershuset och sträcker sig i öst- västlig riktning. I nuläget vet vi inte så mycket om det eftersom det inte är utgrävt ännu. Förhoppningsvis hittar vi daterbara fynd likväl som tydliga strukturer när vi väl gräver ut det.

Huset från stenåldern, inmätt i Intrasis.

Veckan har också bjudit på flera fina fynd. I en grop från tidig medeltid (ca 1100-talet e. Kr.) hittades en keramikansamling. En expert i ämnet, Torbjörn Brorsson, har tidigare tittat på keramik från samma grop och konstaterat att typen är så kallad Östersjökeramik. Den här typen av keramik har starka slaviska influenser och det är troligt att stilen nådde vårt område genom keramiktillverkande slaver som vandrat norrut. Ornamentiken består av vågband, linjer och intryck.

Tyvärr kommer inte skärvorna från ett och samma kärl. Det kunde konstateras redan i fält och vid fyndtvätt. Mynningsbitarna skiljer sig nämligen åt både i dekoration och i form. Och de skärvor som kommer från bukregionerna är har olika grad av rundning.

I högra nedre hörnet av bilden kan man se en mynningsbit med vågbandsornamentik.

Sammanlagt hittades 48 bitar i samlingen. Antalet skärvor i gropen kommer dock att bli fler eftersom de olika lagren också innehöll keramik.

Annica Cardell och Sofie Ekstrand diskuterar lagrens olika beninnehåll.

I samband med utgrävning av en annan grop gjordes ett annat fint fynd. En dolkstav från neolitikum, ca 5000 år sedan, dök plötsligt upp i ett lager. Fyndets geografiska position är lovande. För precis intill gropen finns en stenpackning som påminner om en grav. Ytterligare en stenpackning hittades också senare i veckan inte långt därifrån. Hittills har vi endast hunnit rensa den första stenpackningen. Men redan nu har flintavslag hittats.

Dolkstav i flinta hittad i närheten av en förmodad grav.

I den nyschaktade delen kan man tydligt se ett mönster i packningen. Antagligen har det bildats då stenar lyfts bort från platsen. Den keramik som hittades i anläggningen var tyvärr i dåligt skick. Dess karaktär pekar dock på att den tillverkades under förhistorisk tid. Så vi håller nu tummarna för att de båda gravkandidaterna blir vad vi förväntar oss!

Personalen på utgrävningen vill gärna tacka de tio tappra själar som besökte oss på vår visning i onsdags. Trotts regn och blask. Förhoppningsvis ses vi igen på nästa visning, onsdagen den 17 november klockan 14.00- 15.30, tillsammans med nya intresserade!

Välkommen på guidad tur i Lindängelund!

Under veckan som varit har grävledarna Anne och Anna arbetat hårt med att se över de resultat som framkom vid intensivschaktningen föregående veckor. Flera intressanta områden har dykt upp medan andra är mer slätstrukna. Att få prioriteringarna rätt är ett måste i det här skedet, med bara 7 veckor kvar innan slutdatumet.

Vad är det då arkeologerna tycker är mest intressant i Lindängelund?
I en uppsjö av stolphål har Anne och Anna identifierat två gårdslägen, område 1 och 3. Det vill säga områden med boningshus med tillhörande ekonomibyggnader, hägn, härdar, brunnar och gropar. Människorna på gårdarna livnärde sig framförallt på boskapsskötsel och åkerbruk. Därför måste enheten också ha haft tillgång till betesmark och odlingsbara ytor. De flesta husen dateras till järnåldern. Men tidigmedeltida inslag finns också. Tyvärr hittades inga hus från stenåldern. Material från den tiden har överhuvudtaget varit tämligen sparsamt hittills.

På område 1 finns vad arkeologerna kallar ”ett trelleborgsliknande hus”. Det är cirka 23 meter långt och 8 meter brett och ligger i öst-västlig rikning. I båda ändarna har huset fyra takbärande stolpar, placerade i en fyrkant, medan mittendelen av huset är en ”fri yta”. På den fria ytan fanns utrymme till att utföra de dagliga aktiviteterna. Hus av denna typ dateras till sen vikingatid, det vill säga kring slutet av 1000-talet e. Kr. Omkring huset ligger ett antal gropar. Förhoppningsvis innehåller de daterbara fynd så de säkert kan knytas till huset och dess brukningsperiod.

Det trelleborgsliknande huset med sina rektangulärt placerade takbärande stolpar

Lite söder om det trelleborgsliknande huset finns en möjlig L-formad gård som visar likheter med tidigmedeltida (slutet av 1000-talet till början av 1100-talet e. Kr.) hustypologier. Hus från denna tidsperiod kan vara mycket varierande eftersom det ”experimenterades” inom byggtekniken. Därför är det ibland svårt att urskilja dess exakta form samt att de blir svårdaterade. Vårt tidigmedeltida hus i Lindängelund består av en nordlig byggnad som går i öst-västligt riktning samt en västlig länga i nord-sydlig led.

Förutom dessa två ovan nämnda hus finns ytterligare två möjliga hus på område 1. De har daterats till den mellersta järnåldern. Vidare undersökningar får avgöra om dessa kan få en mer exakt datering.

På en annan del av utgrävningsytan, område 3, finns också möjliga gårdslämningar. Området består av ett hav av stolphål vilket gör det svårt att se tydliga konstruktioner. Därför är det hög prioritering på att komma igång med utgrävningsarbetet här. Genom att bekräfta eller dementera stolphål, samt att se till deras karaktär, blir det enklare att gruppera dem tillsammans. Men redan nu är vi kan vi säga att där finns mellan 5 och 10 byggnader. Det är för tidigt att ge dem exakta dateringar. Men möjligtvis döljer sig ett eller annat hus från folkvandringstid-vendeltid (ca 500-700 e. Kr.) här. Utöver huslämningarna kan skymtas en mängd möjliga hägn, brunnar och gropar.

Prioriteras bara stolphål, brunnar och gropar?
Förutom gårdslägen har vi fått fram ett område med en stor mängd härdar. Arbetet med dem har precis startat men redan nu har keramik hittats. Genom att se på form, innehåll i leran, tjocklek m.m. kan det konstateras att kärlet tillverkades runt år noll. Det återstår att se om resten av härdarna kommer från samma tidsperiod, om vi kan knyta dem till någon gårdsbebyggelse samt om de har något samband med det skärvstenslager som beskrevs i förra veckans blogg. Området har fått en egen grupp av ”härdutredare” som kommer att besvara frågorna.

En av de många härdarna har rensats fram innan utgrävning.

Keramiken ses vid pilarnas spets. Vissa delar är grövre, andra av finare karaktär.

Vem vill besöka vår utgrävning?
Till sist vill arkeologerna på Lindängelund bjuda in alla intresserade till publika visningar under hösten/vintern. Datumen för dessa är den 27/10 kl. 17.30-19.00 samt den 17/11 kl. 14.00- 15.30. Under visningen guidas gästerna runt på området (oömma vinterkläder och gummistövlar rekommenderas!) samt får ta del av några av de fynd som hittills hittats. Varmt välkomna önskar vi alla intresserade!

Personalen på Lindängelund önskar alla välkomna

Kokkonst à la förhistorien

Hösten har nu slagit till med full kraft i Malmö och har bjudit på både frost och dimma under den gångna veckan. I Lindängelund arbetas det dock vidare. Utgrävningen är just nu inne i en intensiv schaktningsfas. Nya ytor öppnas upp var dag för att hitta spår efter den förhistoriska bebyggelsen. Stolphål till inhägnader, gropar och härdar är vanligt förekommande på platsen. Men vi har även funnit en stor mängd diken. Dessa är så kallade toftdiken och användes som gränsmarkörer vid markindelning. Ännu har vi inte kunnat datera dem då de inte är utgrävda.

Bengt schaktar i den nordvästra delen av utgrävningsområdet. Katrinetorps gård kan nätt och jämnt ses i dimman.

Toftdiken som använts som markgränser.

Under veckan har också arbetet med våtmarken fortsatt. På samma område som brunnen med barnskelettet ligger ett skärvstenslager som innehåller mycket djurben. Skärvsten är stenar som blivit upphettade, vilket leder till att de spricker och lätt fäller isär. Skärvstenslagret i Lindängelund är stort, ca 12x8m. Man kan tänka sig att skärvstenslagret har legat vid våtmarkens gräns under den period det bildades. Det var då enkelt att slänga, eller kanske offra, ben och eventuella andra föremål. Det är också troligt att lagret bildats vid ett fåtal antal tillfällen, då större mängder sten deponerats. Kanske efter att storkok har gjorts, t.ex. vid festliga sammankomster.

Ett djurben, en mynningsbit till ett keramikkärl samt en glättsten hittade i skärvstenslagret.


I lagret har också hittats keramik. Bland annat mynningsbitar. Med hjälp av dessa kan skärvstenslagret dateras till äldre romersk järnålder, perioden kring år noll eller några århundranden efter. Ett annat fint fynd som gjorts är en glättsten. Dessa hittas relativt ofta på utgrävningar och användes till att polera med, bland annat tyger och keramikkärl.

Från och med nästa vecka kommer vi endast arbeta med en grävmaskin istället för tre. I och med detta koncentrerar vi oss mer på utgrävning än schaktning. Det betyder förhoppningsvis att fler daterbara fynd kommer hittas. Så besök oss snart igen för att se hur det arbetet framskrider!

System av diken under lupp i Örja

Senaste nytt från gård 1
Undersökningarna i Örja börjar närma sig upploppet och det jobbas intensivt inom i stort sett alla delar av de schaktade ytorna. Ett ihållande regn fyllde i början av veckan på nytt våra schakt med vatten, men nu har solen återvänt och marken torkar sakta upp.

Sofie och Ulrika.

Sofie och Ulrika gräver i norra längan på gård 1.

På gård 1 har arkeologerna frilagt en välbevarad syllstensgrund till ett bostadshus. Byggnaden har varit cirka 15 meter lång och har haft flera rum. I två av rummen finns fundament till ugnar, den ena byggd av sten och den andra av tegel. Fyndmaterialet från huset är ganska sparsamt. Däremot finns det mycket djurben och ben från fisk. De keramikfynd vi hittar tyder på att huset är från 1500-talet.

Norra längan gård 1.

På gård 1 har arkeologerna frilagt en välbevarad syllstengrund till ett bostadshus med flera rum.

System av diken under lupp
Förutom lämningar efter bebyggelse har vi även spår efter omfattande system av diken. Under de senaste veckorna har en av våra arkeologer, Marie Svedin, jobbat intensivt med att söka bringa reda i vad dikena har använts till och hur gamla de är.

Marie, kan du berätta om hur du har jobbat med dikena?
- Ja, jag började med studera dikena i plan för att se om jag kunde upptäcka några mönster i systemen. Därefter valde jag ut en antal strategiska ställen, där jag genom att gräva tvärsnitt igenom, ville ta reda mer om dikenas historia. Hur breda och djupa var de? Har dikena stått öppna och fyllts igen efterhand? Finns det några diken som är omgrävda flera gånger, det vill säga, som man har velat hävda?

- En annan viktig sak är om vi spåra någon inbördes stratigrafi mellan dikena. Detta kan hjälpa oss att klargöra vilka diken som är äldst respektive yngst?

Marie Svedin.

Marie letar efter diken.

Vilka resultat har du kommit fram till så här långt? Är alla diken likadana?

- Nej, det verkar som att det finns tre typer av diken i Örja.
Den första typen, som troligen är yngst, består av breda och ganska raka diken som löper i öst-västlig riktning. De här dikena sammanfaller i plan ganska bra med gränserna mellan de historiska gårdarna som vi kan se på äldre kartor. Det tyder på att de har använts som gränsmarkeringar.

- Den andra typen av diken är något smalare och löper både i nord-syd och i öst-väst. En del av dessa diken kan knytas samman till långsträckta linjer som ramar in de stolpbyggda hus från 12-1300-talet som vi undersökt på de historiska gårdslägena. Ibland finns det även mindre öppningar som kan vara in- och utgångar. Även de här diken har troligen fungerat som gränser. Kanske har de, tillsammans med en mindre vall, använts för hägna in gårdarnas trädgårdsodlingar?

Dikessystem.

De stora dikessystemen i Örja kan följas i nord-sydlig riktning (grön färg) inom ett närmare 200 meter långt och 30 meter brett område i östra kanten av de historiska gårdslägena. Diken markerade med blå färg tillhör andra system.

Hur ser den tredje typen ut?
- Den tredje typen av dikessystem löper strax öster om de historiska gårdslägena. De flesta diken löper i nord-sydlig riktning. Det är ett mäktigt system med uppemot femton till tjugo parallella diken som löper bredvid varandra. De kan följas i våra schakt på en sträcka av närmare 200 meter och har en bredd på uppemot trettio meter. Det finns även stråk av diken som vrider av västerut.

- Vi vet ännu inte vad dessa diken har använts till. Därför jobbar jag utifrån flera teorier. Det faktum att terrängen öster om gårdarna är väldigt fuktig skulle kunna tyda på att dikena har grävts för att dränera marken. Men de kan också vara en slags åkerbegränsningar. Eller så rör det sig om en äldre färdväg eller fägata med diken på ömse sidor, som grävts om och hävdats många gånger.

Finns det liknande system på andra platser?
- Ja, några av de platser jag känner är Fosie i Malmö och Tårnby i Danmark. De finns säkert även på andra platser, men det som är speciellt i Örja, är att vi har kunnat frilägga så stora delar av dikessystemen i plan.

Hur gamla är de här dikessystemen?
- Det vet vi inte ännu säkert. Vi kan på flera ställen se att dikena skärs av yngre lämningar, t.ex. hus, brunnar och vattenhål. Det tyder på att de är gamla – troligen från 12-1300-talet – eller rent av ännu äldre! Personligen skulle jag tycka det var spännande om systemen visar sig kunna knytas till byns allra äldsta historia!

Katalin och Bo

Två glada arkeologer - Katalin och Bo K. - schaktar i Örja.

Arkeologidagen
Innan jag slutar veckans blogg vill jag påminna våra läsare om att det nästa söndag – den 29 augusti – är dags för årets Arkeologidag!

Från kl. 14.00 till 16.30 bjuder vi i Örja på ett kul och varierat program för både stora och sm.å (se nedan). Vi bjuder på guidningar varje timme av utgrävningsplatsen, visningar av föremål och djurben.

I Barnens grävhörna får barnen gräva och känna på hur det är att vara arkeolog. Även våra stora grävmaskiner finns på plats att titta på. För dig som vill veta mer om arkeologi – kommer vi att ha ett bokbord med många intressanta böcker till försäljning. Har du egna fornsaker? Ta gärna med dem – så hjälper vi till med bestämningen!

Hoppas vi ses på Arkeologidagen i Örja!

Sofie

Sofie visar upp det ovanliga fyndet av en välbevarad trästolpe från gård 12.

Program kl. 14.00 – 16.30

Visningar av utgrävningsplatsen vid Örja by
Kl. 14.00 – 14.45
Kl. 15.00 – 15.45
Kl. 15.45 – 16.30

Barnens grävhörna
Kl. 14.00 – 14.45
Kl. 15.00 – 15.45

Vi visar föremål och djurben från utgrävningen
Kl 14.00 – 16.30

Titta på våra maskiner

Bokbord med arkeologiska böcker till försäljning

Vi hjälper till med att bestämma dina fornfynd

Vägvisning se arkeologiuv:s startsida under Besök en utgrävning.

Från och med nästa vecka lämnar jag Örja för att starta upp en stor utgrävning vid Lindängelund 1 i södra Malmö. Jag vill tack alla läsare och lämnar med varm hand över bloggandet till Linda. Hejdå / Anne.