Tag Archive for 'hantverk'

Något hett i Östra Grevie…

Vi börjar väl med att undersöka några grophus, tänkte vi. I en av groparna såg vi att det i ytan låg väldigt mycket orangefärgad lera, så den skilde ut sig litegrann från andra. Varför såg det ut så? Där måste det finnas något särskilt intressant.

Mollie började skrapa undan jordresterna som fyllt igen gropen och mer och mer orangefärgad lera kom i dagern. Till slut hade hon grävt fram som en stor kaka av lera, med på sina ställen fina platta, hårda ytor. Leran har färgats orange och blivit hård när den har varit i kontakt med stark värme, så vi drog snabbt slutsatsen att det rör sig om resterna av någon slags ugn. Frågan är bara vad den använts till. Baka bröd? Bränna keramik? Röka fisk? Hetta upp stenar som kan stoppas ner i vatten, för att koka upp detta?

Mollie lägger ut en tumstock över den orangebrända leran från ugnskonstruktionen. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Mollie lägger ut en tumstock över den orangebrända leran från ugnskonstruktionen. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Gärna en ugn, säger vi, eftersom vi i våra planer inför undersökningen har skrivit in att vi vill undersöka hushållsekonomin på platsen. Det här är ett bra exempel på att man haft olika verksamheter för sig. Hur gammal ugnen är återstår att ta reda på, men den ligger inte långt ifrån Lindas grophus, som är från vikingatiden. Mollie får fortsätta undersöka ugnen och ta prover, så ska vi komma närmare svar på både hur den har varit byggd och när den användes.

Tyska tomter med tunnor

Den stora frågan, när vi skulle börja undersökningen i Falsterbo, var om vi skulle lyckas få överblick över hur en del av ett medeltida handelsområde tett sig. Hade man ordnat det med vägar och tomter och fanns det några spår efter bebyggelse? Tidigare utgrävningar i orten har ofta varit ganska små och spridda, men nu skulle vi få tillfälle att se en större, sammanhängande yta på en gång. Ett bra läge, när det gäller överblick. Hade lübeckarna haft någon ordning, inom sin fit?

Vår undersökningsyta var cirka 100 meter långt och 15 meter brett och låg i ungefär nord-sydlig riktning. När en grävmaskin hade flått av det täckande jordlagret framträdde spår efter gropar, resta stolpar, smala och breda diken samt märken efter nedgrävda tunnor. Vi kunde se att i den norra delen av ytan fanns stora prydligt svängda diken, som antagligen är avgränsningar av tomter. Mellan dem fanns en långsmal yta, som kan ha varit en gata.

 

DSC_4544

Sand överallt! Undersökningsytan i Falsterbo från söder. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Mitten av undersökningsytan låg aningens lägre än övrigt och var blöt och sank. Vår undersökning verkar ha lyckats beröra det lokalt kända Lyktekärret, som numera har dikats ut. Här fanns åter en del diken, men vi hittade också resterna efter tunnor som varit nedgrävda.

I den södra delen fanns mängder av hål, vari det stått resta stolpar. För en arkeolog signalerar det spår efter byggnader, där väggarna och tak burits upp av de resta stolparna. Det var dock att avgöra vilka stolphål som skulle knytas till vilka, för att urskilja respektive byggnad. Merparten av de byggnader som stått här lär ha varit av enklare slag, bodar och kanske rentav lätta tältkonstruktioner (kom ihåg att de bara skulle fungera under en kort period, augusti-oktober, årligen). Det finns uppgifter om att man årligen rest nya bodar, så undra på att det blir många stolphål. Nu har vi dock undersökt en massa av stolphålen och det ser ut som om det kommer att gå att reda ut det hela i grova drag.

DSC_0177

Christoffer och Sofia undersöker verkstaden. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Bland alla stolphålen upptäckte vi också en rektangulär plätt med lera. Än se´n då? Jo, lera finns inte alls här naturligt. I Falsterbo finns blott sand, sand, sand. Så leran måste ha hämtats hit från längre inåt land och lagts ut för att konstruera något. Alla Falsterbo-historiskt bevandrade kommer nu att utbrista ”en lerbotten!”, men det tror vi faktiskt inte alls att det är. För vi kunde se att det legat stora stenar på leran. Strax intill hittade vi en grop proppfull med träkol. Vi hittade både slagg och järnföremål ovanpå leran. Så vi menar att det antagligen är spåren efter en verkstad, säj en enkel smedja. Och det är klart att på Skånemarknaden har det behövts också smeder, som kunnat tillverka och laga saker.

DSC_0115

Det såg ut som en helt vanlig grop, men visade sig innehålla resterna av en tunna. Mollie och Christoffer fick ett sjå att få upp alla delarna, innan sanden rasade över alltihop. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Nu är undersökningen avslutad och vi ser fram emot att analysera allt vi samlat in och skriva en rapport. Hur är det egentligen med alla dessa nedgrävda tunnor? Vad har de använts till? Den funderingen ber vi att få återkomma till.

Ny UV-film från Kvarnholmen, Kalmar

Pia Svensson dokumenterar lämningar på Kvarnholmen

Pia Svensson dokumenterar lämningar på Kvarnholmen. Foto Göran Tagesson.

Sedan april har de arkeologiska undersökningarna av Kv. Gesällen i Kalmar pågått. Här undersöker 20 arkeologer rester efter ett helt kvarter med både bostads- och hantverkslämningar. Kvarteret anlades någon gång under 1600-talets senare hälft och revs under 1960-talet.

Nu kommer den första filmen om utgrävningarna på UV:s YouTube-kanal där vi berättar om kvarteret Gesällens historia och de pågående undersökningarna.

Fältarbetet kommer att pågå fram till den 2 november och det kommer att komma fler filmer om utgrävningarna i Kalmar så håll utkik på Kvarnholmens Facebooksida och UV:s YouTube-kanal. Eller besök Kvarnholmens blogg.

Se den och andra filmer där!

Väg 288, Uppland, en första lägesrapport

Så kom vi äntligen igång.

Från och med i måndags morse har 18 arkeologer, fem grävmaskinister och två dumperförare gjort allt vi kan för att börja täcka av och plocka fram forntiden på tre av våra fyra undersökningsplatser i Rasbo. På flera platser har spännande lämningar från bronsålder och järnålder påträffats, t ex gravar, skärvstenshögar och hällristningar. För att göra det lite överskådligare tar vi plats för plats och berättar lite om de senaste händelserna.

Björkgärdet (RAÄ 661), beläget vid Örby

Vi har börjat att schakta med två maskiner en i öster och en i väster (se tidigare inlägg med flygfoto över platsen). Arbetet framskrider bra och platsen har faktiskt redan överraskat. Allteftersom torven avlägnas kommer fler och fler konstruktioner fram. Redan har flera fint lagda blockgravar kunnat konstateras. Det har också kommit skärvstensflak och skärvstenshögar, alltså konstruktioner som är uppbyggda av eldpåverkad kantig sten. Ett av skärvstensflaken är omgärdat av stensträngar och åt söder en stenram. Denna konstruktion är redan över 10×10 meter stor och det blir spännande att se hur de olika elementen i dess uppbyggnad hänger samman. Fynden är hittills få, det rör sig om enstaka skärvor av keramikkärl, bitar av bränd lera och brända ben. Detta lovar gott och mer kommer säkerligen fram när vi börjar undersöka konstruktionerna.

Strömmen (RAÄ 626 och RAÄ 627), belägen i närheten av Skeke gård

Det är full fart i strömmen.

Vi har idag onsdag schaktat i tre dagar och tagit upp en hyfsat stor yta i de centrala delarna av vårt undersökningsområde. Det har varit en tidvis tung schaktning med mycket asprötter och blockig morän, men det har gått framåt. Vi har fokuserat på det område som efter förundersökningen hade de tydligaste strukturerna, bl. a ett hägnadssystem med stensträngar, stenrader m.m. Dessa har tolkats som delar av ett fädrev med intilliggande åkrar. Nu, tre dagar in på schaktningen, har vi börjat tänka om lite. I samband med förundersökningen i fjol hittade vi en härd som daterades till 700-talet före Kristus. Igår tisdag, hittade vi till vår förtjusning, vad vi tolkar som ristningar när vi borstade av mossan från ett stenblock, vad de föreställer får vänta tills vi har möjlighet att undersöka dem lite mer noggrant med bland annat släpljus. Den ristade sidan vetter in mot en öppen, stenrensad yta som åt alla håll avgränsas av stenhägnader i någon form. Likheter med tidigare grävningar som Ryssgärdet norr om Uppsala eller Nibble väster om Enköping finns. Det är kanske för tidigt att placera Strömmen tillsammans med dessa mycket speciella lokalerna, men … varför inte?

I förgrunden ett stenblock med två avlånga figurer som knackats in i blockets yta, I bakgrunden skog.

Hällristningarna på Strömmen

I förgrunden en markyta där mossa och torv tagits bort och rötter syns. Till höger i bild en orangekläd man med grön hjälm som pratar i telefon. I bakgrunden träd.

En röjd yta på Strömmen.

Skeke (RAÄ 669), belägen nära Skeke gård

Vi har börjat schakta med grävmaskiner i åkern på båda sidor av den stora steninga höjdrygg där de flesta fornlämningarna finns (se flygfoto i det senaste blogginlägget från väg 288). I åkern finns spår av hus och det vi kallar kulturlager, som egentligen är ytor kring och i hus och matlagningsplatser, där skräp, sot och kol ansamlats när man lagat mat och bedrivit hantverk under förhistorien. Vi har flera stolphål och spår av eldstäder och kokgropar (gropar där man tillagat maten med hjälp av uppvärmda stenar) och de blir fler och fler desto närmre vi tar oss höjdryggen. I fyndväg har vi mest hittat några stycken så kallade ”löpare”, vilket är stenar som använts för att mala sädeskorn. I övrigt har vi mest hittat mindre mängder av brända och obrända ben av djur samt små bitar av bränd lera som troligen suttit som lerklining på husväggar under förhistorien.

På Skeke har, som vi berätttade i ett tidigare inlägg, även Maria Lingström och Magnus Lindberg  metalldetekterat och hittat flera fina järnföremål, som t ex pincetter, knivar, sax, nycklar, krokar samt en medeltida pilspets och möjligen en del av en pilspets från järnålder. Sammanlagt är materialet troligen både från modern tid och från medeltid men också i vissa fall från yngre järnålder.

Två gula maskiner, en grävmaskin och en dumper, står på grå lera på en åker. I bakgrunden syns en höjd och den blåa himlen har flera vita moln.

Schaktning på Skeke