Tag Archive for 'järnålder'

Bland Skånes första bönder, ett bryggeri/bageri från järnålder och brunnar som speglar omgivande landskap

Tack vare att det finns riktigt gott om förkolnade sädeskorn från både stenålder och järnålder här på ESS området kommer det vara möjligt att ta reda på mer om hur jordbruket och förädling av livsmedel gick till. Det är ett unikt tillfälle att få veta mer om hur det gick till när de första bönderna i Skåne brukade marken samt hur livsmedel förädlades på järnåldern.

De har lämnat så mycket förkolnade sädeskorn efter sig så att det blir möjligt för oss att ta reda på mer detaljerat hur jordbruket gick till på platsen. Vi tar jordprover ur marken i de arkeologiska lämningarna sedan flotterar Linda och Truls proverna vilket innebär att det hälls ner i vatten så att sand och grus sjunker medan fröer och träkol flyter som sedan kan silas fram. När proven torkat kikar jag på dem i stereomikroskop. Det är så spännande att se vilka sorter och hur många de är. Arkelogerna får då snabbt besked om proverna är innehållsrika och var de ska leta vidare. Nu så här mitt i grävningen har jag hittat fröer i två tredjedelar av dem vilket är ett bra utfall.

annaB_43

Bild.1. Flottering av prover. Foto: Linda Engström Fredriksson, Raä

Det vi är nyfikna på att veta förutom vilka grödor de odlade är om sädeskornen importerades söderifrån eller om de förädlades för att klara det nordiska klimatet. Sorterades kornen så att stor korn användes till utsäde? Vi undrar också om de gödslade åkrarna. De mest spännande är förstås vad skörden användes till. Vi ser i proverna att de hanterade flera olika sorters vete t.ex. emmer, spelt och brödvete samt korn. Bland järnålderslämningarna är det främst i ett område med ugnar vi hittar väldigt mycket sädeskorn vilket gör att vi frågar oss om det är spår av ett bryggeri eller bageri. Mestadels är det skalkorn men även vete och havre i proverna.

För att kunna svara på dessa frågor kommer vi att göra en rad analyser. Till exempel i samarbete med Carlsberg laboratoriet i Köpenhamn som är specialister på korn gör vi DNA-analys samt mäter kornen stärkelsehalt för att se om det möjligen använts för öltillverkning. Strontiumanalys för att veta mer om härkomsten. Kväveisotopanalys för att ta reda på om och vilka grödor som gödslades.

naketkorn

Bild.2. Naket korn från en bondestenåldern.
Foto: Anna Lagergren, Raä

Flera vattenbrunnar från sten och järnåldern har, som vi tidigare nämnt, grävts fram under de senaste veckorna. Det fiffiga med dem är att från den tiden de hade en öppen vattenspegel har pollen från det omgivande landskapet ansamlats där och bevarats fint i det fuktiga avlagringarna. Nu kan jag ta prover och genom att identifiera olika pollentyper berätta om vilka örter och träd som växte inom i ESS området under den perioden.


//Anna Broström, paleoekolog Riksantikvarieämbetet UV Syd

 

Schaktning på Björlanda 602 och 603

Utgrävningen av boplatserna Björlanda 602 och 603 i Torslanda har äntligen kommit igång. Vi börjat schakta fram några av de ytor där vi vid förundersökningen påträffade förhistoriska gropar, eldstäder, stolphål och rännor. Eftersom alla fynd och anläggningar som påträffades vid förundersökningen mättes in med totalstation, gäller det att schakta försiktigt så att man kan ta fram dem igen. Mörkfärgningar i marken markeras med gula pinnar.

Bengt schaktar inom Björlanda 603

Bengt schaktar inom Björlanda 603. Foto UV Väst

Vy mot söder. Strax till vänster om de två svarta hinkarna syns en ganska stor rund mörkfärgning (troligtvis en härd). Till vänster om mörkfärgningen ses A 667, en grop där det ligger en kruka med brända ben. Foto: UV Väst

Vy mot söder. Strax till vänster om de två svarta hinkarna syns en ganska stor rund mörkfärgning (troligtvis en härd). Till vänster om mörkfärgningen ses A 667, en grop där det ligger en kruka med brända ben. Foto: UV Väst

Petra och grävmaskinisten Tony schaktar fram mörkfärgningar i den norra delen av boplatsen Björlanda 603. I förgrunden ses en anläggning som vi funnit för tredje gången: en äldre gul pinne har kompletterats med en ny dito. Foto UV Väst.

Petra och grävmaskinisten Tony schaktar fram mörkfärgningar i den norra delen av boplatsen Björlanda 603. I förgrunden ses en anläggning som vi funnit för tredje gången: en äldre gul pinne har kompletterats med en ny dito. Foto UV Väst.

Bengt står på den framtagna ytan inom Björlanda 602. I förgrunden ses en stenlagd ränna. Foto UV Väst.

Bengt står på den framtagna ytan inom Björlanda 602. I förgrunden ses en stenlagd ränna. Foto UV Väst.

Nytt om träfynden från Lindängelund

Det gått flera månader sedan vi sist uppdaterade bloggen. Det har hänt ganska mycket under den här tiden. Det är framför allt två saker som vi har jobbat mer intensivt med;

att sortera, registrera och fotodokumentera de många spännande träfynden från brunnar och

att ta fram en handlingsplan till länsstyrelsen, för hur vi kommer att lägga upp efterarbetet med rapportering, vetenskaplig publicering och förmedling.

I handlingsplanen ska vi även specificera hur vi avser att fördela medlen för analyser och konservering. Arbetet med planen är långt framskriden och vi hoppas i nästa block kunna berätta mer om innehållet i denna.

I den här bloggen berättar vi om de unika träfynden från Lindängelund. Det handlar totalt om knappt 80-talet fynd, som sedan några månader tillbaka befinner sig i stora vattenfyllda kar på konserveringsavdelningen, vid Historiska museet i Lund.

Vattenfyllda kar med träfynd.

I väntan på att konserveringen påbörjas förvaras träfynden i stora vattenfyllda plastbackar, för att träet inte ska torka och spricka.

Bearbetade spetsar
Bland träfynden från Lindängelund finns många naturliga småstammar eller grenar med spår efter tillhuggning i ena änden. Flera av de här föremålen hittade vi i botten av brunnarna, med den tillspetsade änden nedbankad i undergrunden.

Bearbetad spets.

Exempel på ett av träföremålen med bearbetad spets. Vilken funktion föremålet har haft vet vi inte.

Bland de tillspetsade föremålen finns även flera raka käppar, troligen av hassel eller vide, som försetts med ett enkelt snedställt snitt i ena änden.

Smala käppar med huggyta.

I flera brunnar hittade vi smala käppar med enkelt snedställt snitt i ena änden

‘”Grävkäppar” från brunnen med barnet
De här tre föremålen hittade vi när vi undersökte brunnen med det femåriga barnet (14C-daterat till slutet av yngre stenålder), som vi berättat om tidigare på bloggen. Föremålen är mellan sextio och sjuttio centimeter långa, och är tydligt bearbetade i ena änden. Vi har utifrån föremålens form och storlek tidigare föreslagit att de kan ha använts som grävkäppar. Men detta är bara ett antagande. Har du för tips och förslag på alternativa tolkningar, hör gärna av dig!

Grävkäppar

Här är de tre grävkäppar, som hittades i samma brunn som det fem åriga barnet.

2000 år gamla jordbruksredskap
Bland träfynden från Lindängelund finns flera bearbetade föremål, både i form av redskap för jordbruksarbete och olika bruks- eller vardagsföremål. Årderbillen som vi tidigare berättat om på bloggen utgör ett av dessa föremål. Hans Linderson vid Lunds Universitet, som är specialist på gammalt trä, har gjort en preliminär bestämning av träet i årderbillen. Den visar att billen är tillverkad av ek, men att man av någon anledning valt att även utnyttja splinten i trädet, dvs de yttersta årsringarna, som inte är lika tåliga. Det kan tyckas lite märkligt med tanke på att billen var avsedd att användas i jorden!

Årderbill

Årderbillen efter rengöring.

Dtalj av årderbill

Detalj av årderbillens väl bearbetade spets.

Bland jordbruksredskapen märks även denna helt kompletta tjuderpåle. Pålen hittade vi nedbankad i botten på en brunn med offerfynd från romersk järnålder (århundradena efter Kristi födelse). Vår tjuderpåle är mycket en av de tjuderpålar som hittats i Käringsjön i södra Halland. Bild på denna hittar ni i Historiska museets bildarkiv.

Tjuderpåle.

Denna tjuderpåle hittade vi stående med spetsen nedbankad i botten av en av offerbrunnarna från romersk järnålder.

Detalj av tjuderpåle.

Tjuderpålens bas försedd med en lätt inhuggning för att hålla repet på plats

Lappat och lagat!
Som exempel på några av de bruksföremål vi hittat vid Lindängelund, vill jag särskilt lyfta fram det här underbara små föremålen. Vi vet inte säkert vad det är. Men en hypotes är att det rör sig om delar av ett lock med handtag i form av en träplugg, till ett träkärl. Vad tror du?

Trälock? med tillhörande plugg.

Vad är detta? Kan det möjligen vara ena halvan av ett lock till ett litet träkärl, kanske en smörbytta? Den lilla träpluggen till höger i bilden satt i det mittcentrerade hålen. Pluggen var reparerad med en liten träkil. Det extra hålet snett ned till höger i locket är en skada vi åsamkade vid undersökningen.

Träplugg med kil.

Ungefär såhär såg träpluggen med kilen ut när vi hittade den. Det vill säga lappad och lagat! Kanske gick den sönder, eller så krymte pluggen och blev för liten.

En rolig detalj är att man har reparerat handtaget, dvs träpluggen, genom att slå in en liten träkil i änden. Kan vi komma närmare järnåldersmänniskornas vardag än så här?

Mysteriet med barnet i ”brunnen” fortsätter…

För några veckor sedan skrev vi om flera skelettdelar av ett barn som hittades i en brunn. Nu har det hänt igen.

Rebecka undersöker skelettdelarna.

I tisdags upptäcktes ett kranie, skulderblad och en bröstkorta djupt nere i ett brunnslager. Delarna pekar på att det är överdelen av en människa som hittats. Underligt nog är det just dessa delar av barnet som saknades i den andra brunnen. Tyvärr har inte Uv Syds expert på humanosteologi fått tillgång till benen ännu. Därför vet vi inte om även dessa delar tillhör ett barn, ”vårt barn” eller kanske en vuxen.

Kraniet i närbild.

Längre ner i brunnen, ned mot botten, gjordes ett annat intressant fynd. I lerlagret låg en grävkäpp av något annorlunda slag. Den undre delen, själva grävdelen, var formad som en spjutspets. Den övre delen hade inte en traditionell rund form utan var istället fyrkantig.

Grävkäppen med dess annorlunda form.

Grävkäppen är bara ett av många välbevarade träfynd som hittats i våra brunnar. Vi har tidigare beskrivit tre andra grävkäppar som alla låg i samma lager. I veckan hittades också en svepask. Denna typ av förvaring har använts troligen redan på stenåldern. En svepask består av ett spån som böjts kring en bottenplatta till det fått en rund form (eller oval).

Svepasken in situ.

Vårt fynd togs upp i preparat, det vill säga den lera som skyddade kärlet fick sitta kvar för att det inte ska förstöras. Därför vet vi ännu inte om asken är intakt eller om den innehåller några intressanta föremål. Vi har dock redan tagit mackroprover som senare ska analyseras och ge svar på vilka växter som finns i leran.

Det var en glad Anne som hittade svepasken.

Klas Holger och Håkan gräver fram svepasken.

Vi hittade fler träfynd i brunnarna i veckan, till exempel träpålar. Dessa var dock inte lika spektakulära som de ovan nämnda. Men vi kan konkludera att brunnarna är några av de mest intressanta och innehållsrika kontexter vi har på utgrävningen. Och än har vi några kvar. Hittills har drygt 10 stycken grävts ut, vilka ligger någorlunda samlade i våtmarksområdet. Men vi har ännu inte börjat utforska dem som ligger i gårdsbebyggelse. Det arbetet påbörjar vi nästa vecka. Förhoppningsvis får vi då fram ännu fler (trä)föremål.

Våra fina träfynd har körts till LUHMs magasin i Gastelyckan där de kommer förvaras till grävningen är slut. Då börjar arbetet med att prioritera vilka som ska konserveras. På de allra finaste kommer analyser göras där man kan se vilken sorts trä som använts. Troligen är det sorter som funnits lokalt i området. Dateringen på veckans fynd har vi redan ett hum om. Äldre järnålderskeramik hittades i brunnarna och ger en preliminär datering runt år 0. Men naturvetenskapliga prover kommer också tas för att bekräfta detta.

Vi kan redan i fält konstatera att flera av träpålarna har spår efter huggmärken och öppna snittytor. Dessa ska självklart undersökas för att få ut så mycket information som möjligt om vilka redskap som använts.

Svepasken är väl inlindad för att den inte ska falla sönder under transporten.

Alla träfynd är lastade och redo för sin nya tillvaro i magasinet.

Detta var en sammanfattning av veckans brunnsaktivitet. Vi fortsätter vårt arbete i ur och (hagel)skur och ser fram emot nästa veckas, förhoppningsvis intressanta, utgrävningsresultat.

Fler hus och fina fynd!

Förra veckan beskrev vi några av de gårdar och byggnader som hittats på den östra delen av utgrävningsplatsen. Men vi har också fin bebyggelse på den västra änden.

Redan på förundersökningen, som gjordes 2004, hittades ett fint och tämligen välbevarat hus från järnåldern.
Tyvärr har ena gaveln skadats av ett senare anlagt dike och det är därför omöjligt att säga exakt hur långt huset har varit. Den del som är bevarad fram till idag har en imponerande längd på cirka 29 meter. Troligen har det funnits en bostadsdel i den västra delen och ett stall i den östra. Dess konstruktion ger en preliminär datering på 200 e. Kr.

Hus från järnåldern.

Det har också framkommit ett hus som antagligen byggdes under den yngre stenåldern, det vill säga för ca 4000 år sedan. Huset ligger ca 100 meter norr om järnåldershuset och sträcker sig i öst- västlig riktning. I nuläget vet vi inte så mycket om det eftersom det inte är utgrävt ännu. Förhoppningsvis hittar vi daterbara fynd likväl som tydliga strukturer när vi väl gräver ut det.

Huset från stenåldern, inmätt i Intrasis.

Veckan har också bjudit på flera fina fynd. I en grop från tidig medeltid (ca 1100-talet e. Kr.) hittades en keramikansamling. En expert i ämnet, Torbjörn Brorsson, har tidigare tittat på keramik från samma grop och konstaterat att typen är så kallad Östersjökeramik. Den här typen av keramik har starka slaviska influenser och det är troligt att stilen nådde vårt område genom keramiktillverkande slaver som vandrat norrut. Ornamentiken består av vågband, linjer och intryck.

Tyvärr kommer inte skärvorna från ett och samma kärl. Det kunde konstateras redan i fält och vid fyndtvätt. Mynningsbitarna skiljer sig nämligen åt både i dekoration och i form. Och de skärvor som kommer från bukregionerna är har olika grad av rundning.

I högra nedre hörnet av bilden kan man se en mynningsbit med vågbandsornamentik.

Sammanlagt hittades 48 bitar i samlingen. Antalet skärvor i gropen kommer dock att bli fler eftersom de olika lagren också innehöll keramik.

Annica Cardell och Sofie Ekstrand diskuterar lagrens olika beninnehåll.

I samband med utgrävning av en annan grop gjordes ett annat fint fynd. En dolkstav från neolitikum, ca 5000 år sedan, dök plötsligt upp i ett lager. Fyndets geografiska position är lovande. För precis intill gropen finns en stenpackning som påminner om en grav. Ytterligare en stenpackning hittades också senare i veckan inte långt därifrån. Hittills har vi endast hunnit rensa den första stenpackningen. Men redan nu har flintavslag hittats.

Dolkstav i flinta hittad i närheten av en förmodad grav.

I den nyschaktade delen kan man tydligt se ett mönster i packningen. Antagligen har det bildats då stenar lyfts bort från platsen. Den keramik som hittades i anläggningen var tyvärr i dåligt skick. Dess karaktär pekar dock på att den tillverkades under förhistorisk tid. Så vi håller nu tummarna för att de båda gravkandidaterna blir vad vi förväntar oss!

Personalen på utgrävningen vill gärna tacka de tio tappra själar som besökte oss på vår visning i onsdags. Trotts regn och blask. Förhoppningsvis ses vi igen på nästa visning, onsdagen den 17 november klockan 14.00- 15.30, tillsammans med nya intresserade!