Tag Archive for 'järnålder'

Schaktning på Björlanda 602 och 603

Utgrävningen av boplatserna Björlanda 602 och 603 i Torslanda har äntligen kommit igång. Vi börjat schakta fram några av de ytor där vi vid förundersökningen påträffade förhistoriska gropar, eldstäder, stolphål och rännor. Eftersom alla fynd och anläggningar som påträffades vid förundersökningen mättes in med totalstation, gäller det att schakta försiktigt så att man kan ta fram dem igen. Mörkfärgningar i marken markeras med gula pinnar.

Bengt schaktar inom Björlanda 603

Bengt schaktar inom Björlanda 603. Foto UV Väst

Vy mot söder. Strax till vänster om de två svarta hinkarna syns en ganska stor rund mörkfärgning (troligtvis en härd). Till vänster om mörkfärgningen ses A 667, en grop där det ligger en kruka med brända ben. Foto: UV Väst

Vy mot söder. Strax till vänster om de två svarta hinkarna syns en ganska stor rund mörkfärgning (troligtvis en härd). Till vänster om mörkfärgningen ses A 667, en grop där det ligger en kruka med brända ben. Foto: UV Väst

Petra och grävmaskinisten Tony schaktar fram mörkfärgningar i den norra delen av boplatsen Björlanda 603. I förgrunden ses en anläggning som vi funnit för tredje gången: en äldre gul pinne har kompletterats med en ny dito. Foto UV Väst.

Petra och grävmaskinisten Tony schaktar fram mörkfärgningar i den norra delen av boplatsen Björlanda 603. I förgrunden ses en anläggning som vi funnit för tredje gången: en äldre gul pinne har kompletterats med en ny dito. Foto UV Väst.

Bengt står på den framtagna ytan inom Björlanda 602. I förgrunden ses en stenlagd ränna. Foto UV Väst.

Bengt står på den framtagna ytan inom Björlanda 602. I förgrunden ses en stenlagd ränna. Foto UV Väst.

Nytt om träfynden från Lindängelund

Det gått flera månader sedan vi sist uppdaterade bloggen. Det har hänt ganska mycket under den här tiden. Det är framför allt två saker som vi har jobbat mer intensivt med;

att sortera, registrera och fotodokumentera de många spännande träfynden från brunnar och

att ta fram en handlingsplan till länsstyrelsen, för hur vi kommer att lägga upp efterarbetet med rapportering, vetenskaplig publicering och förmedling.

I handlingsplanen ska vi även specificera hur vi avser att fördela medlen för analyser och konservering. Arbetet med planen är långt framskriden och vi hoppas i nästa block kunna berätta mer om innehållet i denna.

I den här bloggen berättar vi om de unika träfynden från Lindängelund. Det handlar totalt om knappt 80-talet fynd, som sedan några månader tillbaka befinner sig i stora vattenfyllda kar på konserveringsavdelningen, vid Historiska museet i Lund.

Vattenfyllda kar med träfynd.

I väntan på att konserveringen påbörjas förvaras träfynden i stora vattenfyllda plastbackar, för att träet inte ska torka och spricka.

Bearbetade spetsar
Bland träfynden från Lindängelund finns många naturliga småstammar eller grenar med spår efter tillhuggning i ena änden. Flera av de här föremålen hittade vi i botten av brunnarna, med den tillspetsade änden nedbankad i undergrunden.

Bearbetad spets.

Exempel på ett av träföremålen med bearbetad spets. Vilken funktion föremålet har haft vet vi inte.

Bland de tillspetsade föremålen finns även flera raka käppar, troligen av hassel eller vide, som försetts med ett enkelt snedställt snitt i ena änden.

Smala käppar med huggyta.

I flera brunnar hittade vi smala käppar med enkelt snedställt snitt i ena änden

‘”Grävkäppar” från brunnen med barnet
De här tre föremålen hittade vi när vi undersökte brunnen med det femåriga barnet (14C-daterat till slutet av yngre stenålder), som vi berättat om tidigare på bloggen. Föremålen är mellan sextio och sjuttio centimeter långa, och är tydligt bearbetade i ena änden. Vi har utifrån föremålens form och storlek tidigare föreslagit att de kan ha använts som grävkäppar. Men detta är bara ett antagande. Har du för tips och förslag på alternativa tolkningar, hör gärna av dig!

Grävkäppar

Här är de tre grävkäppar, som hittades i samma brunn som det fem åriga barnet.

2000 år gamla jordbruksredskap
Bland träfynden från Lindängelund finns flera bearbetade föremål, både i form av redskap för jordbruksarbete och olika bruks- eller vardagsföremål. Årderbillen som vi tidigare berättat om på bloggen utgör ett av dessa föremål. Hans Linderson vid Lunds Universitet, som är specialist på gammalt trä, har gjort en preliminär bestämning av träet i årderbillen. Den visar att billen är tillverkad av ek, men att man av någon anledning valt att även utnyttja splinten i trädet, dvs de yttersta årsringarna, som inte är lika tåliga. Det kan tyckas lite märkligt med tanke på att billen var avsedd att användas i jorden!

Årderbill

Årderbillen efter rengöring.

Dtalj av årderbill

Detalj av årderbillens väl bearbetade spets.

Bland jordbruksredskapen märks även denna helt kompletta tjuderpåle. Pålen hittade vi nedbankad i botten på en brunn med offerfynd från romersk järnålder (århundradena efter Kristi födelse). Vår tjuderpåle är mycket en av de tjuderpålar som hittats i Käringsjön i södra Halland. Bild på denna hittar ni i Historiska museets bildarkiv.

Tjuderpåle.

Denna tjuderpåle hittade vi stående med spetsen nedbankad i botten av en av offerbrunnarna från romersk järnålder.

Detalj av tjuderpåle.

Tjuderpålens bas försedd med en lätt inhuggning för att hålla repet på plats

Lappat och lagat!
Som exempel på några av de bruksföremål vi hittat vid Lindängelund, vill jag särskilt lyfta fram det här underbara små föremålen. Vi vet inte säkert vad det är. Men en hypotes är att det rör sig om delar av ett lock med handtag i form av en träplugg, till ett träkärl. Vad tror du?

Trälock? med tillhörande plugg.

Vad är detta? Kan det möjligen vara ena halvan av ett lock till ett litet träkärl, kanske en smörbytta? Den lilla träpluggen till höger i bilden satt i det mittcentrerade hålen. Pluggen var reparerad med en liten träkil. Det extra hålet snett ned till höger i locket är en skada vi åsamkade vid undersökningen.

Träplugg med kil.

Ungefär såhär såg träpluggen med kilen ut när vi hittade den. Det vill säga lappad och lagat! Kanske gick den sönder, eller så krymte pluggen och blev för liten.

En rolig detalj är att man har reparerat handtaget, dvs träpluggen, genom att slå in en liten träkil i änden. Kan vi komma närmare järnåldersmänniskornas vardag än så här?

Mysteriet med barnet i ”brunnen” fortsätter…

För några veckor sedan skrev vi om flera skelettdelar av ett barn som hittades i en brunn. Nu har det hänt igen.

Rebecka undersöker skelettdelarna.

I tisdags upptäcktes ett kranie, skulderblad och en bröstkorta djupt nere i ett brunnslager. Delarna pekar på att det är överdelen av en människa som hittats. Underligt nog är det just dessa delar av barnet som saknades i den andra brunnen. Tyvärr har inte Uv Syds expert på humanosteologi fått tillgång till benen ännu. Därför vet vi inte om även dessa delar tillhör ett barn, ”vårt barn” eller kanske en vuxen.

Kraniet i närbild.

Längre ner i brunnen, ned mot botten, gjordes ett annat intressant fynd. I lerlagret låg en grävkäpp av något annorlunda slag. Den undre delen, själva grävdelen, var formad som en spjutspets. Den övre delen hade inte en traditionell rund form utan var istället fyrkantig.

Grävkäppen med dess annorlunda form.

Grävkäppen är bara ett av många välbevarade träfynd som hittats i våra brunnar. Vi har tidigare beskrivit tre andra grävkäppar som alla låg i samma lager. I veckan hittades också en svepask. Denna typ av förvaring har använts troligen redan på stenåldern. En svepask består av ett spån som böjts kring en bottenplatta till det fått en rund form (eller oval).

Svepasken in situ.

Vårt fynd togs upp i preparat, det vill säga den lera som skyddade kärlet fick sitta kvar för att det inte ska förstöras. Därför vet vi ännu inte om asken är intakt eller om den innehåller några intressanta föremål. Vi har dock redan tagit mackroprover som senare ska analyseras och ge svar på vilka växter som finns i leran.

Det var en glad Anne som hittade svepasken.

Klas Holger och Håkan gräver fram svepasken.

Vi hittade fler träfynd i brunnarna i veckan, till exempel träpålar. Dessa var dock inte lika spektakulära som de ovan nämnda. Men vi kan konkludera att brunnarna är några av de mest intressanta och innehållsrika kontexter vi har på utgrävningen. Och än har vi några kvar. Hittills har drygt 10 stycken grävts ut, vilka ligger någorlunda samlade i våtmarksområdet. Men vi har ännu inte börjat utforska dem som ligger i gårdsbebyggelse. Det arbetet påbörjar vi nästa vecka. Förhoppningsvis får vi då fram ännu fler (trä)föremål.

Våra fina träfynd har körts till LUHMs magasin i Gastelyckan där de kommer förvaras till grävningen är slut. Då börjar arbetet med att prioritera vilka som ska konserveras. På de allra finaste kommer analyser göras där man kan se vilken sorts trä som använts. Troligen är det sorter som funnits lokalt i området. Dateringen på veckans fynd har vi redan ett hum om. Äldre järnålderskeramik hittades i brunnarna och ger en preliminär datering runt år 0. Men naturvetenskapliga prover kommer också tas för att bekräfta detta.

Vi kan redan i fält konstatera att flera av träpålarna har spår efter huggmärken och öppna snittytor. Dessa ska självklart undersökas för att få ut så mycket information som möjligt om vilka redskap som använts.

Svepasken är väl inlindad för att den inte ska falla sönder under transporten.

Alla träfynd är lastade och redo för sin nya tillvaro i magasinet.

Detta var en sammanfattning av veckans brunnsaktivitet. Vi fortsätter vårt arbete i ur och (hagel)skur och ser fram emot nästa veckas, förhoppningsvis intressanta, utgrävningsresultat.

Fler hus och fina fynd!

Förra veckan beskrev vi några av de gårdar och byggnader som hittats på den östra delen av utgrävningsplatsen. Men vi har också fin bebyggelse på den västra änden.

Redan på förundersökningen, som gjordes 2004, hittades ett fint och tämligen välbevarat hus från järnåldern.
Tyvärr har ena gaveln skadats av ett senare anlagt dike och det är därför omöjligt att säga exakt hur långt huset har varit. Den del som är bevarad fram till idag har en imponerande längd på cirka 29 meter. Troligen har det funnits en bostadsdel i den västra delen och ett stall i den östra. Dess konstruktion ger en preliminär datering på 200 e. Kr.

Hus från järnåldern.

Det har också framkommit ett hus som antagligen byggdes under den yngre stenåldern, det vill säga för ca 4000 år sedan. Huset ligger ca 100 meter norr om järnåldershuset och sträcker sig i öst- västlig riktning. I nuläget vet vi inte så mycket om det eftersom det inte är utgrävt ännu. Förhoppningsvis hittar vi daterbara fynd likväl som tydliga strukturer när vi väl gräver ut det.

Huset från stenåldern, inmätt i Intrasis.

Veckan har också bjudit på flera fina fynd. I en grop från tidig medeltid (ca 1100-talet e. Kr.) hittades en keramikansamling. En expert i ämnet, Torbjörn Brorsson, har tidigare tittat på keramik från samma grop och konstaterat att typen är så kallad Östersjökeramik. Den här typen av keramik har starka slaviska influenser och det är troligt att stilen nådde vårt område genom keramiktillverkande slaver som vandrat norrut. Ornamentiken består av vågband, linjer och intryck.

Tyvärr kommer inte skärvorna från ett och samma kärl. Det kunde konstateras redan i fält och vid fyndtvätt. Mynningsbitarna skiljer sig nämligen åt både i dekoration och i form. Och de skärvor som kommer från bukregionerna är har olika grad av rundning.

I högra nedre hörnet av bilden kan man se en mynningsbit med vågbandsornamentik.

Sammanlagt hittades 48 bitar i samlingen. Antalet skärvor i gropen kommer dock att bli fler eftersom de olika lagren också innehöll keramik.

Annica Cardell och Sofie Ekstrand diskuterar lagrens olika beninnehåll.

I samband med utgrävning av en annan grop gjordes ett annat fint fynd. En dolkstav från neolitikum, ca 5000 år sedan, dök plötsligt upp i ett lager. Fyndets geografiska position är lovande. För precis intill gropen finns en stenpackning som påminner om en grav. Ytterligare en stenpackning hittades också senare i veckan inte långt därifrån. Hittills har vi endast hunnit rensa den första stenpackningen. Men redan nu har flintavslag hittats.

Dolkstav i flinta hittad i närheten av en förmodad grav.

I den nyschaktade delen kan man tydligt se ett mönster i packningen. Antagligen har det bildats då stenar lyfts bort från platsen. Den keramik som hittades i anläggningen var tyvärr i dåligt skick. Dess karaktär pekar dock på att den tillverkades under förhistorisk tid. Så vi håller nu tummarna för att de båda gravkandidaterna blir vad vi förväntar oss!

Personalen på utgrävningen vill gärna tacka de tio tappra själar som besökte oss på vår visning i onsdags. Trotts regn och blask. Förhoppningsvis ses vi igen på nästa visning, onsdagen den 17 november klockan 14.00- 15.30, tillsammans med nya intresserade!

Välkommen på guidad tur i Lindängelund!

Under veckan som varit har grävledarna Anne och Anna arbetat hårt med att se över de resultat som framkom vid intensivschaktningen föregående veckor. Flera intressanta områden har dykt upp medan andra är mer slätstrukna. Att få prioriteringarna rätt är ett måste i det här skedet, med bara 7 veckor kvar innan slutdatumet.

Vad är det då arkeologerna tycker är mest intressant i Lindängelund?
I en uppsjö av stolphål har Anne och Anna identifierat två gårdslägen, område 1 och 3. Det vill säga områden med boningshus med tillhörande ekonomibyggnader, hägn, härdar, brunnar och gropar. Människorna på gårdarna livnärde sig framförallt på boskapsskötsel och åkerbruk. Därför måste enheten också ha haft tillgång till betesmark och odlingsbara ytor. De flesta husen dateras till järnåldern. Men tidigmedeltida inslag finns också. Tyvärr hittades inga hus från stenåldern. Material från den tiden har överhuvudtaget varit tämligen sparsamt hittills.

På område 1 finns vad arkeologerna kallar ”ett trelleborgsliknande hus”. Det är cirka 23 meter långt och 8 meter brett och ligger i öst-västlig rikning. I båda ändarna har huset fyra takbärande stolpar, placerade i en fyrkant, medan mittendelen av huset är en ”fri yta”. På den fria ytan fanns utrymme till att utföra de dagliga aktiviteterna. Hus av denna typ dateras till sen vikingatid, det vill säga kring slutet av 1000-talet e. Kr. Omkring huset ligger ett antal gropar. Förhoppningsvis innehåller de daterbara fynd så de säkert kan knytas till huset och dess brukningsperiod.

Det trelleborgsliknande huset med sina rektangulärt placerade takbärande stolpar

Lite söder om det trelleborgsliknande huset finns en möjlig L-formad gård som visar likheter med tidigmedeltida (slutet av 1000-talet till början av 1100-talet e. Kr.) hustypologier. Hus från denna tidsperiod kan vara mycket varierande eftersom det ”experimenterades” inom byggtekniken. Därför är det ibland svårt att urskilja dess exakta form samt att de blir svårdaterade. Vårt tidigmedeltida hus i Lindängelund består av en nordlig byggnad som går i öst-västligt riktning samt en västlig länga i nord-sydlig led.

Förutom dessa två ovan nämnda hus finns ytterligare två möjliga hus på område 1. De har daterats till den mellersta järnåldern. Vidare undersökningar får avgöra om dessa kan få en mer exakt datering.

På en annan del av utgrävningsytan, område 3, finns också möjliga gårdslämningar. Området består av ett hav av stolphål vilket gör det svårt att se tydliga konstruktioner. Därför är det hög prioritering på att komma igång med utgrävningsarbetet här. Genom att bekräfta eller dementera stolphål, samt att se till deras karaktär, blir det enklare att gruppera dem tillsammans. Men redan nu är vi kan vi säga att där finns mellan 5 och 10 byggnader. Det är för tidigt att ge dem exakta dateringar. Men möjligtvis döljer sig ett eller annat hus från folkvandringstid-vendeltid (ca 500-700 e. Kr.) här. Utöver huslämningarna kan skymtas en mängd möjliga hägn, brunnar och gropar.

Prioriteras bara stolphål, brunnar och gropar?
Förutom gårdslägen har vi fått fram ett område med en stor mängd härdar. Arbetet med dem har precis startat men redan nu har keramik hittats. Genom att se på form, innehåll i leran, tjocklek m.m. kan det konstateras att kärlet tillverkades runt år noll. Det återstår att se om resten av härdarna kommer från samma tidsperiod, om vi kan knyta dem till någon gårdsbebyggelse samt om de har något samband med det skärvstenslager som beskrevs i förra veckans blogg. Området har fått en egen grupp av ”härdutredare” som kommer att besvara frågorna.

En av de många härdarna har rensats fram innan utgrävning.

Keramiken ses vid pilarnas spets. Vissa delar är grövre, andra av finare karaktär.

Vem vill besöka vår utgrävning?
Till sist vill arkeologerna på Lindängelund bjuda in alla intresserade till publika visningar under hösten/vintern. Datumen för dessa är den 27/10 kl. 17.30-19.00 samt den 17/11 kl. 14.00- 15.30. Under visningen guidas gästerna runt på området (oömma vinterkläder och gummistövlar rekommenderas!) samt får ta del av några av de fynd som hittills hittats. Varmt välkomna önskar vi alla intresserade!

Personalen på Lindängelund önskar alla välkomna