Tag Archive for 'järnålder'

Page 2 of 3

Kokkonst à la förhistorien

Hösten har nu slagit till med full kraft i Malmö och har bjudit på både frost och dimma under den gångna veckan. I Lindängelund arbetas det dock vidare. Utgrävningen är just nu inne i en intensiv schaktningsfas. Nya ytor öppnas upp var dag för att hitta spår efter den förhistoriska bebyggelsen. Stolphål till inhägnader, gropar och härdar är vanligt förekommande på platsen. Men vi har även funnit en stor mängd diken. Dessa är så kallade toftdiken och användes som gränsmarkörer vid markindelning. Ännu har vi inte kunnat datera dem då de inte är utgrävda.

Bengt schaktar i den nordvästra delen av utgrävningsområdet. Katrinetorps gård kan nätt och jämnt ses i dimman.

Toftdiken som använts som markgränser.

Under veckan har också arbetet med våtmarken fortsatt. På samma område som brunnen med barnskelettet ligger ett skärvstenslager som innehåller mycket djurben. Skärvsten är stenar som blivit upphettade, vilket leder till att de spricker och lätt fäller isär. Skärvstenslagret i Lindängelund är stort, ca 12x8m. Man kan tänka sig att skärvstenslagret har legat vid våtmarkens gräns under den period det bildades. Det var då enkelt att slänga, eller kanske offra, ben och eventuella andra föremål. Det är också troligt att lagret bildats vid ett fåtal antal tillfällen, då större mängder sten deponerats. Kanske efter att storkok har gjorts, t.ex. vid festliga sammankomster.

Ett djurben, en mynningsbit till ett keramikkärl samt en glättsten hittade i skärvstenslagret.


I lagret har också hittats keramik. Bland annat mynningsbitar. Med hjälp av dessa kan skärvstenslagret dateras till äldre romersk järnålder, perioden kring år noll eller några århundranden efter. Ett annat fint fynd som gjorts är en glättsten. Dessa hittas relativt ofta på utgrävningar och användes till att polera med, bland annat tyger och keramikkärl.

Från och med nästa vecka kommer vi endast arbeta med en grävmaskin istället för tre. I och med detta koncentrerar vi oss mer på utgrävning än schaktning. Det betyder förhoppningsvis att fler daterbara fynd kommer hittas. Så besök oss snart igen för att se hur det arbetet framskrider!

Inhåleskullen – vågar vi gräva där?

Nu är det dags för oss att undersöka ett gravfält med ett trettiotal gravar i de sydvästra delarna av Uppsala. De mest markanta gravarna är en stor stensättning i krönläge och en vacker treudd, men på platsen finns även många mindre stensättningar med varierande former. Fornlämningen har troligen en datering till uteslutande järnålder.

Det är väldigt sällan som man undersöker gravfält i sin helhet i Uppsalatrakten och vår undersökning kommer att kasta nytt ljus kring t.ex. begravningsritualer och social tillhörighet under denna del av forntiden. Så följ vår blogg noga, helt färsk kunskap utlovas minst en gång i veckan!

Översiktsbild över Inhåleskullen

Översiktsbild över Inhåleskullen

Platsen kallas för Inhåleskullen och man undrar förstås om det finns skäl att bli orolig. Förleden i platsnamnet syftar troligen på Hin Håle, alltså Djävulen himself. Varför kullen fått detta i synnerhet väldigt speciella namn vet vi inte ännu men redan nu dyker det upp ett par givna frågor: Kommer allting att gå åt h*****e? Kommer vi att få det hett om öronen? Hmmm, ursäkta de billiga skämten, det var svårt att låta bli…

Solen bryter fram över Inhåleskullen med graven i krönläge

Inhåleskullen med graven i krönläge

/Anton

Utgrävning i Lindängelund

Under hösten och vintern kommer ett stort område vid Katrinetorps gård (Bunkeflo socken) grävas ut inför anläggandet av en botanisk trädgård. Arbetet i fält startade måndagen den 6/9 och kommer att pågå ända in i början av december. Den första veckan fanns två arkeologer och två maskinister på plats och stora ytor matjord schaktades bort. Nu är det vecka två och ytterligare fem arkeologer, en grävmaskinist och en dumperförare har anslutit till projektet.

Klas-Holger etablerar mätinstrumentet. I bakgrunden kan Katrinetorps gård ses.

Det stora samtalsämnet bland arkeologer och maskinister är självklart höstens och vinterns kommande väder. Var ska vi schakta först för att slippa vattenfyllda schakt? Har alla dumpers ballongdäck? Var ligger närmsta konditori? Och får vi plats med tillräckligt många fliströjor under de nya vinterjackorna? Frågorna är många men svaren inte självklara.

Rebecka schaktar fram gropar och anläggningar.

Vad vi dock är säkra på är att vi har tre månader av spännande arkeologi framför oss. Tidigare slutundersökningar gjorda i närheten visar att området är rikt på stenålders-, och framförallt, järnålderslämningar. Då liksom nu var området en populär plats att uppföra strukturer på. Byggnaderna var kanske inte lika väl tilltagna i storlek som vår granne IKEA. Men liksom dem har man under tidigare perioder utnyttjat platsens goda kommunikationsmöjligheter. Idag reser vi med tåg från Svågertorp över Öresundsbron till Köpenhamn och Kastrup. På 1700-talet var det via den väg som gick strax söder om utgrävningsområdet folk färdades. Denna väg finns utmärkt på en historisk karta från 1701 över Vitrie by men har antagligen anor längre tillbaka i tiden än så.

Ett av Malmös kännetecken, Hyllietornet, är väl synligt från utgrävningsplatsen.

Bloggen kommer uppdateras regelbudet under hela utgrävningsperioden. Välkommen att besöka oss redan nästa vecka!

Gårdar från järnålder vid Örja!

Vi är framme i mitten av augusti och det är drygt en månad kvar på fältarbetet i Örja. Det har hänt mycket under de två veckor jag haft semester. Området för yta A i sydväst är nästan färdigschaktat och precis som vi förväntade oss kommer det massor av stolphål efter järnåldershus. Däremot har vi inte hittat några spår efter järnåldersbebyggelse på yta B – dvs. under de historiska gårdslägena.

Schaktning på yta A.

Marie L. och Anna schaktar fram spår efter järnåldersbebyggelse på yta A.

I dagsläget har vi lämningar efter mer än tiotalet långhus och flera mindre stolpbyggnader från järnålder på yta A. Husen ligger på en svag nord-sydlig höjdrygg väster om de fyra historiska gårdslägena i Örja by. Vi har ännu inte börjat undersöka järnåldershusen mer systematiskt. Men flera huslämningar tycks vara välbevarade och har ställvis även spår efter ytterväggar. Vi tror, av planlösningen att döma, att de flesta av husen är från den mellersta delen av järnåldern (ca 200/300-talet till 600/700-talet efter Kristus).

Översikt yta A.

Stora delar av yta A är nu avschaktad och rader med stolpbyggda järnåldershus avtecknar i alven.

Det är ännu för tidigt att säga hur stor bebyggelsen har varit och hur många gårdar som funnits samtidigt på platsen. En spännande sak är att flera av långhusen ligger grupperade två och två med öppna ytor emellan. Detta skulle kunna tyda på att bebyggelsen under någon tid varit organiserad med stationära tomter, så att husen legat kvar på samma gårdsplats under mer än en byggnadsfas.

Vi har också spår efter flera diken i anslutning till järnålderbebyggelsen. Två av dessa diken löper bredvid varandra med några meters mellanrum i nord-sydlig riktning. Till vår stora förvåning överlagras ett av dessa diken av ett järnålderhus; ett av stolphålen i husets takbärande konstruktion var nämligen nedgrävt i dikesfyllningen! Vi vet ännu hur gamla dikena är och vilken funktion de har haft. Har dikena lagts ut som gränser? Eller har de kanske tillhört en äldre färdväg?

Vattenfyllda schakt.

Vädret har under den senaste tiden varit ostadigt och efter flera veckor av torka är schakten nu åter fyllda med vatten.

Nu hoppas vi bara på lite tur med vädret så att våra stolphål och diken inte försvinner under vatten i schakten!

Nya delprojekt längs väg 288, Prästgården RAÄ 667 och RAÄ 630

Den 1 juni startar ytterligare undersökningar för väg 288s nya sträckning genom Rasbo. Detta delprojekt berör främst lämningar från järnålder fram till och med tidig medeltid. Till att börja med ger vi oss i kast med att undersöka en del av en boplats norr om Prästgården, RAÄ 667. Lämningarna är preliminärt daterade till yngre bronsålder–järnålder.

Flygbild över undersökningsområdet vid Prästgården, väg 288

Flygbild av undersökningsormådet vid Prästgården. Foto Max Marcus, Hawkeye flygfoto.

Likarmat spänne från vikinatidens början funnet vid Rasbo

Likarmat spänne från vikinatidens början funnet vid Prästgården

Del av ringnål av förgyllt silver från boplatsen vid Prästgården

Del av ringnål av förgyllt silver från boplatsen vid Prästgården

Efter några veckor kommer vi att flytta oss och börja undersöka ett större boplatsområde lite längre österut. Först kommer vi att undersöka lämningar från bronsålder och förromersk järnålder. Senare under sommaren kommer vi att undersöka boplatslämningar från äldre järnålder fram till tidig medeltid. Kanske finns också ett verkstadsområde med smedjor på platsen. Vid förundersökningen hittade vi flera spännande metallfynd från vikingatid och tidig medeltid. Fram mot hösten kommer också bland annat en tegelugn vid Örby att undersökas. Vi kommer att kontinuerligt blogga här om hur arbetet framskrider och om alla nya fynd. 

I den här åkern börjar vi schakta. Vad döljer sig i jorden?

I den här åkern börjar vi schakta. Vad döljer sig i jorden?