Tag Archive for 'keramik'

Page 2 of 2

Vad sysslade Örja-bönderna med?

Under den gångna veckan har vi avslutat undersökningen av den historiska bebyggelsen på de två sydligaste gårdarna nr 20 och 16. I veckans blogg ger fältarbetsledare Tyra Ericson sin bild av resultaten.

Vilka förväntningar hade ni inför undersökningen av gårdarna?
- Vi började undersökningen av Gård 20 med att handgräva en cirka 7 X 5 meter stor yta centralt på gårdsläget. Vi förväntade oss att hitta rester efter en huslämning med ganska enkel lagerföljd. Men istället fann vi förutom spår efter en byggnad en komplicerad lagerbildning med gropar och lerlager efter någon slags verksamhet.

Tyra och Marie.

Tyra (t.h.) diskuterar strategi med Marie på gård 20.

Har ni fler konkreta spår efter byggnader?
- Ja, vi har hittat rester efter fyra längor på gård 20. De fynd vi hittar tyder på att gården var i bruk under 1200-1300-talet. Men vi vet ännu inte om alla fyra byggnader har stått samtidigt på platsen. Den norra längen avtecknade sig i marken i form av rännor och syllstenar efter husets väggar. Vi tror att denna byggnad har använts som bostad, eftersom vi hittat flera eldstäder. Huset har varit mellan femton och tjugo meter långt och har haft flera rum. De övriga husen var till skillnad från boningshuset helt byggda av trästolpar och har troligen haft olika ekonomifunktioner.

- En intressant sak är att gårdens västra länga kan följas genom tre byggnadsfaser, som troligen har följt ganska direkt på varandra. Åtminstone har man valt att utnyttja delar av samma yttervägg i flera av husen. Det är också i denna länga vi hittat de flesta fynden. Förutom djurben finner vi ovanligt många skärvor från serveringskannor. Det är lite konstigt för i bostadshuset hittar vi väldigt lite fynd, bara lite keramik, del av en kvarnsten, två glaspärlor och delar av en kam.

Blå glaspärla.

Blå glaspärla av medeltida typ från gård 20.

- Vi vet inte riktigt varför det finns så lite saker i boningshuset. Antingen har man städat huset innan man rev det, eller så var gårdens invånare inte särskilt välbeställda. Efter att bostadshuset revs använde man den gamla tomten till att anlägga flera ugnar eller torkanläggningar av lera. Vad man torkade vet vi ännu inte säkert. Men vi hittar många fiskben och även fröer av olika slag. Vi hittar också väldigt många små mynt av s k borgarkrigstyp, som användes på 1200-1300-talet. Kanske sålde man rökt fisk eller handlade med andra saker på gården, som kan förklara varför man tappade så många mynt och verkar ha serverat drycker.

Fiskben

Vi hittade massor av fiskben i anslutning till ugns-/torkanläggningarna på gård 20.

- Efter 1300-talet har vi inga bevarade lämningar efter bebyggelse eller annan verksamhet på gård 20 inom utgrävningsschaktet. Lades gården ned under de kristider som följde under 1300-talet eller flyttade man bara gården en bit bort? Utifrån gamla kartor vet vi att det åter fanns byggnader på gården i mitten av 1700-talet och att bebyggelsen fanns kvar åtminstone en bit in på 1800-talet.

Vad förväntade ni att hitta på Gård 16?
- På gård 16, som legat strax söder om gård 20, förväntade vi oss att hitta rester efter en liten gård som bara existerade under en kortare tid. När vi schaktat bort matjorden framträdde rester efter syllstenar och raseringslager av lera som troligen är rester efter raserade klineväggar till två byggnader. Husen har varit cirka femton respektive åtta meter långa. Det finns rester efter eldstäder i båda husen, så troligen har det ena huset avlöst det andra. Vi har även hittat tegelpannor, som visar att husen hade tegeltak.

Taktegel.

Taktegel från den norra boningshuset på gård 16.

- Vi vet ännu inte exakt hur gamla husen är, men den keramik vi hittar tyder på att vi rör oss någonstans mellan 1550 och 1700. Till skillnad från gård 20, hittar vi massor av rester efter sönderslagna lerkärl, djurben och annat avfall på gård 16. Det innebär att husen mycket väl skulle kunna ha existerat under de skånska krigen i slutet av 1600-talet. Om så var fallet klarade gården sig undan nedbränning, för vi har inte hittat några som helst spår efter att husen skulle ha eldhärjats.

Handtag till trefotsgryta.

Handtag till ett kokkärl med tre ben.

Om du blickar framåt vilka förväntningar har du på det fortsatta arbetet?J
- Jag tycker det ska bli spännande är att få alla analysresultat från området med ugnar och torkningsanläggningar på gård 20. Vad är det egentligen man har sysslat med? Har man bedrivit handel?

Det har tuffat igång…

Nu har projektet verkligen börjat röra på sig. Som ett tåg har det stånkat och puffat och skakat lite, men nu är det bara att tuta och köra!

Vi verkar nu ha puffat in i 1200-talet på stora delar av ytan.  En av de stora utmaningarna blir att försöka få samtidighet mellan de olika ytorna. Området är, som tidigare sagts, väldigt stört av senare aktiviteter och områdena med kulturlager sticker upp som öar.

Hur kan vi då veta i vilken tid vi är? Jo till stor del beror det, i det här skedet på, att vi hittar ganska mycket keramik. Att titta på keramik är oftast ett mycket bra sätt att datera lager. Men, för att kunna datera den krävs vana och specialistkunskaper. Och det har vi ju här i Åkroken i form av Mathias Bäck som är en fena på medeltida och efterreformatorisk keramik. Även de andra projektledarna och erfarna arkeologerna har rätt god kontroll.

Det kommer fram många träkonstruktioner som är intressanta. Annika skrev om en gränd häromdagen och vi hittar dessutom rester efter trägolv och lämningar efter andra byggnader.

Som sagt, det tuffar på! Och vi har fått två nya medarbetare, Andreas Voss och Anneli Blom. Så småningom kommer vi att försöka presentera de som är här och deras olika specialistområden.
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Annars snöar det och är bistert.

Anna

Äntligen lite arkeologi!

En grävmaskin tar bort grus och sand som ligger ovanpå de gamla  lagren

Maskinavbaning pågår

När man avslutade förundersökningen 2008 så lade man en fiberduk ovanpå de arkeologiska lämningarna för att skydda dem och sedan sand, jord och grus ovanpå duken. De första dagarna har gått åt till att schakta bort de pålagda massorna men nu börjar vi äntligen få bort så mycket att vi kan börja pyssla med arkeologi.

Husgrunder från 1600- och 1700-talen

En av husgrunderna i kvarterets norra del

Under fiberduken ligger husgrunder, gårdsytor och golvlager, som i huvudsak är från 1700-talet. Det vi gör nu är att rensa bort löst liggande sand och jord för att sen kunna dokumentera de olika lämningarna innan vi börjar gräva ut dem på allvar. Redan nu kan vi se att det kommer massor med fynd, inte minst i de smala passagerna – vretarna – mellan de olika tomterna. Framför allt hittar vi stora mängder krukskärvor. En del av dem kommer antagligen från den krukmakarverkstad som låg i kvarteret öster om grävplatsen. Där hade tre generationer av krukmakarsläkten Banck verkstad från 1700-talets andra hälft och in i tidigt 1800-tal.

Mer om krukmakarna Banck kan du läsa här: http://www.jkpglm.se/arkeologi/publikationer/pdf/2008_97.pdf

En gammal gränd i Åkroken

Nu äntligen är det dags för lite foton på medeltida lämningar ifrån Åkroken. Som Anna skrev häromdagen så är vi ju i början av undersökningen, men vi har redan börjat få fram fina tydliga lämningar.

För en par dagar sen kom en fin gränd fram i dagens ljus. Som  bilden visar är det en träbelagd gränd, en så kallad kavelbro. Via fyndmaterial som låg ovanpå gränden kan den dateras till  1300tal.

På bilden nedan håller Mathias och Patrik på att rensa fram resterna av en fragmentariskt bevarat trägolv.

När vi rensar och gräver hittar vi såklart också väldigt mycket olika föremål. Den vanligaste kategorin utgörs hittills av keramik och djurben.

Keramiken på fotot ovan kan dateras till sent 1300-tal.

På fotot nedan syns en sammansatt dubbelkam, som kan dateras till 1200/1300-tal.

Sådär. Nu kan ni iallafall avnjuta lite bilder på medeltiden!
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Vi hörs

Annika N