Tag Archive for 'pollen'

Från stor skopa till liten burk – provtagning pågår

Trodde du att arkeologer jobbar mest med små penslar? Nej, nej, nej, så går det inte till… till exempel under veckan som gick har vi grävt både djupt och stort, med hjälp av en stöddig grävmaskin, i jakten på undersökningens minsta fynd.

I en del av undersökningsområdet har vi hittat vida, djupa svackor. Mot botten av svackorna syntes stora, mörka fläckar, som vi antog kunde vara flera olika brunnar, vilka grävts och använts under någon förhistorisk tid.

DSC_1217

Grävmaskinen drar ett rakt snitt igenom en av de förmodade brunnarna, men det fanns fler stycken i samma svacka. Bengt och Per dirigerade Anton att bit för bit skopa sig ner på djupet. Foto: Kennet Stark, Statens Historiska Museer.

Brunnar kan vara knepiga att undersöka, eftersom de kan vara djupa och ofta benägna att rasa eller slabba igen av tillrinnande vatten när man gräver i dem. Så, att ta hjälp av en grävmaskin snabbar inte bara på arbetet utan gör att vi kan jobba säkrare. Sagt och gjort, Anton fick köra fram sin grävmaskin och utifrån arkeologernas observationer och anvisningar lyfte han varsamt bort skikt efter skikt av jordmassor.

DSC_1236

Kennet mäter in ett prov i botten av en av brunnarna, medan Per antecknar noga. Det gäller att ha koll på var provet är taget, så att analysresultaten kopplas till rätt grop, brunn eller stolphål. Foto: Bengt Söderberg, Statens Historiska Museer.

Först och främst skulle vi ta reda på om det verkligen var brunnar. Fortsatte de mörka fläckarna ner på djupet och visade en brunnslik form? Fanns det vattenavsatta massor mot botten? Kanske rentav ett brunnskar, av flätade vidjor, sten eller trä? Ofta hittar man föremål i brunnarna, som antingen har dumpats eller tappats eller rentav med flit placerats i brunnen, i sista fallet kanske som offer. Föremålsfynd hoppades vi alltså också på, eftersom det hjälper till med datering, funktioner och användningen av brunnarna. Och så var Per tillbaka hos oss, för att ta prover och leta biologiska spår: pollen, bevarade fröer och trä, kanske djurben. Allt sådant bevaras extra bra i den våta, syrefattiga miljön i brunnar.

IMG_5595

Till vänster foten till en fotbägare och till höger ett par delar av lerblock. Om man kikar noga på den översta, så kan man ana lite mönster i form av streck som ristats in när leran fortfarande var mjuk. Lerblocken har fungerat som små bärbara värme-element. Föremålen kan vara mellan 2500 och 1600 år gamla, en närmare granskning snävar in dateringen ytterligare. Foto: Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier.

Vi hittade mycket riktigt också flera brunnar i svackorna. Inga direkta brunnskar, men i fyllningen i brunnarna låg en del föremål, till exempel delar av lerblock och keramikkärl. Det fanns djurben och Per tog en massa prov på jordlagren. Ur proverna tvättar man fram främst pollen och fröer, men också trä, träkol och små djurben, ibland till och med små snäckor. Analyserna av dessa ger inblick i vild och odlad växtlighet i omgivningarna, dateringar, djurliv och djurhållning. Miljörekonstruktioner är viktiga för att förstå landskap och levnadsvillkor under olika tider, men också hur situationen har förändrats genom årtusendena.

_DSC0095

Här tar Per prover ur torv, ett prov vid varje vit prick, ju längre ner desto äldre. Med kniven smetar han ner ett litet centimeterstort prov i en miniburk – i varje sådan pyttekladd gömmer sig miljoner pollen från träd, buskar, gräs, blommor, ogräs… när man tittar på pollen i mikroskop ser man ett underbart universum av de mest förunderliga former. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Per, Ola och jakten på ett svunnet landskap

Vår undersöknings viktigaste infallsvinkel är att kartlägga bronsålders- och järnåldersmänniskans hushållsekonomi i ett ekologiskt landskapsperspektiv. Det är lätt att föreställa sig att det kuperade backlandskapet har varit svårt att bedriva jordbruk i, men att det däremot kan ha lämpat sig bättre för kreatursdrift. Vi vet däremot inte med säkerhet att så varit fallet.

Vi vill gärna få reda på vad basen i människans hushållsekonomi har varit, vilka grödor man har odlat och hur stor andel av näringsfånget som odlingen har varit i förhållande till kreaturshållning.

Hursomhelst har människans mångtusenåriga närvaro kraftigt påverkat och förändrat landskapet, exempelvis genom avskogning, uppodling och betesdrift. Växtarter har utplånats och nya har tillkommit allt eftersom biotoperna förändrats. Genom att analysera fröer och pollen ur de prover vi samlar in kan vi få en bild av människans roll i denna förändringsprocess. Hushållsavfall och inte minst djurben, som är spår efter vad man ätit, berättar för oss hur djurhållningen sett ut. Därigenom kan vi få svar på vilka djurarter som funnits på gårdarna, i vilken omfattning djurhållningen bedrivits och hur människan valt att prioritera sitt näringsfång i förhållande till det omgivande landskapets karaktär.

_DSC0300

Ola Magnell förevisas en del av det benmaterial som Lotten Haglund insamlat från en avfallsgrop. Per Lagerås lyssnar intresserat. Foto: Adam Bolander, Statens Historiska Museer.

Igår var två av specialister på plats för att diskutera med oss hur vi bäst får svar på våra frågor. Per Lagerås är paleoekolog och analyserar framförallt pollen, sädeskorn, fröer och annat växtmaterial, medan Ola Magnell är animalosteolog, det vil säga specialist på djurben. Tillsammans är de nyckelfigurer som ni kommer att få bekanta er med fler gånger framöver. Inte minst kommer de att vara med vid undersökandet av de brunnar som vi tidigare berättat om. Just brunnsmiljöer är nämligen ypperliga när det gäller bevarande av pollen- och frömaterial. Vattnet leder också till goda bevaringsförhållanden för benmaterial, så förhoppningsvis kommer även Ola att få fram ett material att analysera.

Till vår lycka har vi nu identifierat flera brunnar, alla norr om Bolmersvägen i det område som vi innan undersökningen pekat ut som just ett möjligt brunnsområde!

/Adam

_DSC0305

Per Lagerås dokumenterar och provtar en utdränerad och överplöjd torvbildning. I torven hoppas han hitta ett bevarat frö- och växtmaterial som kan bistå i rekonstruerandet av det omgivande landskapet och dess artsammansättning. Ola Magnell hittade märgspaltade och styckade benfragment från nötkreatur och häst i samma torvbildning. Hästbenet antyder att det rör sig om måltidsrester från brons- eller järnålder. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.