Tag Archive for 'ring'

Djupt under jorden fann vi källan som släckt deras törst

Att landskapet kring Östra Grevie bildats under dramatiska former vittnar inte minst de många dödishålorna och de böljande backformationerna i omgivningarna om. Vi visste sedan våra provundersökningar att dagens marknivå och förhållandevis plana topografi inte ger en rättvisande bild av hur landskapet sett ut under svunna tider. Naturlig erosion och årtusenden av jordbrukande har gjort att jorden förflyttats och bidragit till att topografin ständigt förvandlats. För att få grepp om den ursprungliga topografin arbetar vi i projektet bland annat med att ta fram en terrängmodell (se tidigare bloggpost). Genom den kan vi fånga upp de otaliga mikrotopografiska svackor som berikat området, men även illustrera den omfattande matjordspålagring som över tid skett i den norra delen av området.

Häromdagen fick den 25-ton tunga grävmaskinen arbeta på högvarv, då vi schaktade oss ned i en svacka som till synes inte hade något slut. Kubikmeter efter kubikmeter matjord slukades av grävskopan, och närmast oändliga dumperlass transporterades bort allteftersom vi arbetade oss längre och längre ned. På ett djup överstigande två meter från dagens marknivå ändrade matjorden däremot karaktär och enstaka stänk av träkol, bränd lera och skörbränd sten kunde skönjas. Det stod då klart för oss att detta inte var en naturlig svacka bildad av inlandsisens framfart. Istället kunde vi konstatera att vi plötsligt stod nere i en brunn med en cirka 18 m vid mynning!

DSC_1094

Kennet står i den kraterlika svacka, i vars botten vi hittade en brunnsanläggning med datering i yngre bronsålder – förromersk järnålder (900 f.Kr. – 0). Foto: Adam Bolander, Statens Historiska Museer.

Sannolikt har människan utnyttjat de hydrologiska egenskaper som en, från början, naturlig svacka erbjudit. Genom att förstärka svackan och anlägga en vattenförande grop i svackans mitt har det varit möjligt att utvinna vatten från platsen. Det är inte långsökt att tänka sig att det är invånarna på den gård som är belägen ca 40 m söder om brunnen som varit initiativtagarna till dess anläggande. Gården har vi sedan tidigare daterat till yngre bronsålder – förromersk järnålder (900 f.Kr. – 0), vilket visade sig stämma väl med de fynd som insamlades ur brunnens fyllning, nämligen flera lerblocksfragment såväl med som utan ornamentik. Därtill hittade Kennet även en fin bronsring i samband med metalldetektering. Längre fram kommer vi att undersöka brunnen i sin helhet, då vår paleoekolog Per Lagerås kommer för att bistå oss i dokumentation och provtagning. Genom att analysera pollen och fröer som ansamlats i brunnens bottensediment hoppas vi få svar på hur det omgivande landskapet sett ut, det vill säga vilka träd och buskar som förekom, samt vilka grödor som odlats på de omgivande fälten.

/Adam

DSC_1084 

Kennet Stark visar upp den bronsring som han genom metalldetektering hittade i brunnsfyllningen. Foto: Adam Bolander, Statens Historiska Museer.

 

Vetenskapsradion och lite mer

I morgon är det dags att sätta på Sveriges Radio P1 och lyssna på Vetenskapsradion Historia! Då får ni höra Tobias Svanelid intervjua projektledarna för undersökningarna vid Åkroken, Ann-Marie Hållans, Mathias Bäck och Björn Pettersson!

Ann-Marie Hållans intervjuas av Tobias Svanelid

Sedan, medan jag ändå håller på lägger jag in lite fler fyndbilder. I nästa vecka hoppas jag att vi kan få en liten intervju med Ann-Marie så att hon kan ge en mer översiktlig bild över undersökningen.

En hopknögglad ring med vacker blomma

I vår lilla fyndhörna, där även den förra ringen hittades plockade Peter upp den här söta ringen. I det området hittas de mest uppseendeväckande fynden, bortsett från doppskon, som jag visade i nyupptaget skick härom dagen. Nu har Madde gjort rent den och nu ser den ut så här:

Den rengjorda doppskon. Notera mönstret

Jaa, sen för att visa att inte riktigt allt är brunt så får ni se lite olika pärlor i glas och bärnsten.

Jojo, fint ska de va

I övrigt önskar vi er en vilsam helg så hörs vi i nästa vecka,
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Anna

Fyndfest!

Runbenet. Notera att runorna är spegelvända

Det finns vissa fynd som får en att reagera lite mer när de hittas än andra. De sista dagarna har det plockats fram ett antal sådana ur jorden här. Det kanske roligaste och ovanligaste är ett så kallat runben. Det är, precis som det låter, ett ben, vanligen revben från något djur, där man har ristat in runor. I Sverige har de kanske främst hittats i Sigtuna, men de finns från flera andra medeltida städer runt om i Norden. Det som hittades här är lite märkligt eftersom runorna är bakvända. Som bara lindrigt runkunnig är det svårt att förstå vad det står. Möjligen står det ingenting särskilt, men självklart ska vi låta en runexpert titta på benet och tolka en eventuell innebörd samt också kanske visa oss andra liknande. Runor brukar ju oftast kopplas ihop med yngre järnålder och särskilt vikingatid, men faktum är att de använts långt fram i tiden. I vissa delar av landet som Älvdalen i Dalarna har man använt runor så sent som början på 1900-talet.

En silverring nyss upptagen ur jorden

Och så plockade Peter upp en vacker silverring med en sten i. Eller, vi vet inte än om det är bergskristall eller glas, det får framtiden utvisa! Ringen hittades i samma område som runbenet och tärningen som ni ser här också. Tillsammans med tärningen hittades vad som kanske är en liten spillbit från tärningstillverkningen.

En liten bit därifrån dök det upp ytterligare ett rätt anmärkningsvärt fynd. Anneli visade plötsligt en doppsko i brons. Doppskor sitter längst ned på en svärdsslida som skydd.

En jordig doppsko. Man kan ana ett vackert mönster, vi får se efter konservering!

Således vet vi att man i Nyköping under 1200-talet pyntade sig, slogs, spelade tärning och ristade in nonsens på ben. Eller… det kanske var en liten förhastad slutsats. Hur som helst så kommer de här fynden, framför allt tillsammans med det sammanhang eller kontext som de hittats i, att ge oss nya insikter i hur livet i en stad på 1200-talet kunde vara.

Tärning och spill från tillverkningen?


GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Nästa gång blir det nog lite mer om själva strukturen av platsen och kanske om byggnaderna och gatorna. Välkomna åter,

Anna