Tag Archive for 'spel'

”Kasta kota” har barnen spelat i Fjelie!

Förra veckan fann vi ett speciellt djurben, ett tåben från ko som var fyllt med bly. Sådana här fynd är inte alldeles ovanliga. Benet är ett kastben, som har hört till ett enkelt kägelspel som kallades ”kasta kota”. Spelet är känt sedan tidig medeltid och har spelats främst av barn.
Man ställde upp fem tåben (utan blyfyllning) på rad mot en vägg eller liknande. Sen skulle man med kastbenet slå omkull de fem ”käglorna” som kunde ha olika poäng.
Det som är lite speciellt med fyndet från Fjelie är att kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 och att nära intill fanns även några tåben som kan ha använts som käglor.
På den flamländske målaren Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” från 1560 syns ett barn spela kägelspelet mot en vägg.
/Katalin Schmidt Sabo & Julius Lundin

Vårt fynd av ett kastben, ett tåben av ko, som borrats upp och fyllts med bly. Benet användes för att slå omkull andra tåben som ställts upp som käglor.

Vårt fynd av ett kastben, ett tåben av ko, som borrats upp och fyllts med bly. Benet användes för att slå omkull andra tåben som ställts upp som käglor.

Detalj från Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” som visar hur ett barn ställt upp fem tåben mot en vägg och ska spela ”kasta kota”.

Detalj från Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” som visar hur ett barn ställt upp fem tåben mot en vägg och ska spela ”kasta kota”.

Kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 där vi även fann tre tåben (utan bly) i närheten som kan ha använts som käglor. Här är de uppställda mot en vägg i arbetsboden.

Kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 där vi även fann tre tåben (utan bly) i närheten som kan ha använts som käglor. Här är de uppställda mot en vägg i arbetsboden.

Inte bara arbete i Örja by – här fanns även tid för spel och lek

I ett raseringslager på gård 12 påträffades ett tåben från ko med en smälta av bly inuti. Från början visste vi inte vad detta var för ett märkligt ben, men Tobias Bondesson, som så lägligt var på besök, berättade att det var ett så kallat kastben eller Wepkoot som det kallas i Holland, där många av denna typ har hittats.

Kastben

Kastben gjort av tåben från en ko

Liknande ben har påträffats runt om i bland annat Danmark och många gånger tolkats som nätsänken. Benen har varit mer eller mindre intakta eller så har endast smältan påträffats. Smältan har ett väldigt karaktäristiskt utseende, då den har fyllt ut håligheterna inuti kastbenet. Tåbenen kommer ofta från nötkreatur, men har även påträffats från gris och får/get.

Vårt kastben har ingått i ett sorts kägelspel, kallat kasta kota, känt från i alla fall tidig medeltid, men som kanske har spelats ännu längre tillbaka i tiden. I Danmark finns uppgift om att kasta kota har spelats så långt fram i tiden som 1800-talet och i Holland ända in på 1900-talet.

Kastben

Spelet bestod av ett kastben samt fem käglor, också de tåben dock utan bly. De käglor som har påträffats har ibland varit bearbetade i botten för att kunna stå stabilt och även ibland ornerade med geometriska mönster och prickar. Syftet med orneringen är oklar, kanske har det bara varit utsmyckning eller så kan mönstren ha varit en sorts poängmarkeringar. Kasta kota påminner lite grand om bowling och går ut på att välta så många käglor som möjligt.

Enligt holländska bildkällor från 1500- och 1700-talen, placerades käglorna på rad framför en lodrät yta såsom en vägg eller en mur varpå speldeltagarna kastade sina kastben. På de bilder som finns är det uteslutande barn som har ägnat sig åt detta spel.

Vi har för närvarande inte hittat några andra kastben eller käglor här i Örja, men nu när vi har fått upp ögonen för dessa föremål, är det inte omöjligt att det dyker upp fler allteftersom.

Informationen är hämtad från Nordisk detektorforum; http://www.detekt.dk/sdf/funddatabase/displayimage.php?pos=-6571

Spel och dobbel. Tärning funnen i Jönköping.

Tärning

Så här i början på grävningen ägnar vi oss åt att finna tomtgränser och husgrunder. I en husvägg hittades en fin tärning i horn eller ben mellan två grundstenar. Rödgods, porslin och djurben återfinner vi i rikliga mängder, men visst sprider sig ett extra stort leende över läpparna på en garvad arkeolog när dylika tecken på tidsfördriv visar sig. Ibland finner vi fusktärningar, denna tärning har dock ärliga avsikter med endast en sexa.

Carina

Spel och skäggansning på medeltiden

Jaa, vi håller som sagt på att komma de medeltida nyköpingsborna närmare. Och, det är det som är intressant. Ibland kan arkeologi vara väldigt tråkigt, det kan bli väldigt många uppräkningar av storlek på stolphål, olika mått mellan stolphål eller liknande saker. Det är nog så viktigt, men riktigt intressant blir det när man kommer människorna som nyttjat platsen nära. För det är trots allt precis som oss. Självklart har levnadsförhållanden ändrats, religioner bytts ut och landskapet omvandlats, men i stora drag är det inte så mycket som skiljer. Vi har samma behov av mat, kärlek, bostäder och vila. Barn har lekt, folk har skrattat och gråtit, bråkat och gift sig. Man har hjälpt varandra och levt tilsammans i ett samhälle som alltså i mångt och mycket har liknat vårt.

En man på huk som riktar kameran mot betraktaren

Benkam i lera

I Åkroken har vi sett tecken på nästan allt detta, idag vill jag gärna ta upp det faktum att vi har hittat relativt många kammar av olika typ, vilket ju onekligen tyder på att man har lagt ner tid på att fixa hår och eller skägg. Man har gjort sig fin och ren helt enkelt. Och varför skulle man inte ha gjort det?

Ett litet tecken på fritid har vi också stött på, nämligen en liten tärning! Tidigare hittades en liten kub i samma storlek av ben/horn som med största sannolikhet var ämnad att bli en tärning i ett senare skede. Alltså har man här i Åkroken haft tid och möjlighet att ägna sig åt spel och tidsfördriv. Tärningen hittades i anslutning till en gata, kanske har den tappats bort av någon nöjeslysten eller spelgalen? Och då ska man veta att myndigheterna inte såg med blida ögon på spelmissbruk vid den här tiden. Det finns nedskrivet i Magnus Erikssons stadslag som är skriven vid samma period som den tid vi undersöker. Spelmissbruket måste ha varit utbrett. I lagen finns kraftfulla förbud mot att spela för mer än en mark. Man fick inte heller spela (dobbla) med någon minderårig/omyndig. Om man blev påkommen fick man böter, 40 mark, vilket var en mycket hög summa. Om man inte kunde böta blev man satt i stock och utskickad ut staden. Kom man tilbaks olovligen fick man handen avhuggen. Så om man spelade om pengar tog man en rätt stor risk.

Det kommer fler och fler fynd. Vi har hittat mängder med läderföremål, skor och knivslidor. Det känns nästan som om vi skulle göra en lädertema nästa gång!

En smutsig hand som håller fram en liten tärning
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Anna