Tag Archive for 'tomtgräns'

Tyska tomter med tunnor

Den stora frågan, när vi skulle börja undersökningen i Falsterbo, var om vi skulle lyckas få överblick över hur en del av ett medeltida handelsområde tett sig. Hade man ordnat det med vägar och tomter och fanns det några spår efter bebyggelse? Tidigare utgrävningar i orten har ofta varit ganska små och spridda, men nu skulle vi få tillfälle att se en större, sammanhängande yta på en gång. Ett bra läge, när det gäller överblick. Hade lübeckarna haft någon ordning, inom sin fit?

Vår undersökningsyta var cirka 100 meter långt och 15 meter brett och låg i ungefär nord-sydlig riktning. När en grävmaskin hade flått av det täckande jordlagret framträdde spår efter gropar, resta stolpar, smala och breda diken samt märken efter nedgrävda tunnor. Vi kunde se att i den norra delen av ytan fanns stora prydligt svängda diken, som antagligen är avgränsningar av tomter. Mellan dem fanns en långsmal yta, som kan ha varit en gata.

 

DSC_4544

Sand överallt! Undersökningsytan i Falsterbo från söder. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Mitten av undersökningsytan låg aningens lägre än övrigt och var blöt och sank. Vår undersökning verkar ha lyckats beröra det lokalt kända Lyktekärret, som numera har dikats ut. Här fanns åter en del diken, men vi hittade också resterna efter tunnor som varit nedgrävda.

I den södra delen fanns mängder av hål, vari det stått resta stolpar. För en arkeolog signalerar det spår efter byggnader, där väggarna och tak burits upp av de resta stolparna. Det var dock att avgöra vilka stolphål som skulle knytas till vilka, för att urskilja respektive byggnad. Merparten av de byggnader som stått här lär ha varit av enklare slag, bodar och kanske rentav lätta tältkonstruktioner (kom ihåg att de bara skulle fungera under en kort period, augusti-oktober, årligen). Det finns uppgifter om att man årligen rest nya bodar, så undra på att det blir många stolphål. Nu har vi dock undersökt en massa av stolphålen och det ser ut som om det kommer att gå att reda ut det hela i grova drag.

DSC_0177

Christoffer och Sofia undersöker verkstaden. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Bland alla stolphålen upptäckte vi också en rektangulär plätt med lera. Än se´n då? Jo, lera finns inte alls här naturligt. I Falsterbo finns blott sand, sand, sand. Så leran måste ha hämtats hit från längre inåt land och lagts ut för att konstruera något. Alla Falsterbo-historiskt bevandrade kommer nu att utbrista ”en lerbotten!”, men det tror vi faktiskt inte alls att det är. För vi kunde se att det legat stora stenar på leran. Strax intill hittade vi en grop proppfull med träkol. Vi hittade både slagg och järnföremål ovanpå leran. Så vi menar att det antagligen är spåren efter en verkstad, säj en enkel smedja. Och det är klart att på Skånemarknaden har det behövts också smeder, som kunnat tillverka och laga saker.

DSC_0115

Det såg ut som en helt vanlig grop, men visade sig innehålla resterna av en tunna. Mollie och Christoffer fick ett sjå att få upp alla delarna, innan sanden rasade över alltihop. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Nu är undersökningen avslutad och vi ser fram emot att analysera allt vi samlat in och skriva en rapport. Hur är det egentligen med alla dessa nedgrävda tunnor? Vad har de använts till? Den funderingen ber vi att få återkomma till.

Kokkonst à la förhistorien

Hösten har nu slagit till med full kraft i Malmö och har bjudit på både frost och dimma under den gångna veckan. I Lindängelund arbetas det dock vidare. Utgrävningen är just nu inne i en intensiv schaktningsfas. Nya ytor öppnas upp var dag för att hitta spår efter den förhistoriska bebyggelsen. Stolphål till inhägnader, gropar och härdar är vanligt förekommande på platsen. Men vi har även funnit en stor mängd diken. Dessa är så kallade toftdiken och användes som gränsmarkörer vid markindelning. Ännu har vi inte kunnat datera dem då de inte är utgrävda.

Bengt schaktar i den nordvästra delen av utgrävningsområdet. Katrinetorps gård kan nätt och jämnt ses i dimman.

Toftdiken som använts som markgränser.

Under veckan har också arbetet med våtmarken fortsatt. På samma område som brunnen med barnskelettet ligger ett skärvstenslager som innehåller mycket djurben. Skärvsten är stenar som blivit upphettade, vilket leder till att de spricker och lätt fäller isär. Skärvstenslagret i Lindängelund är stort, ca 12x8m. Man kan tänka sig att skärvstenslagret har legat vid våtmarkens gräns under den period det bildades. Det var då enkelt att slänga, eller kanske offra, ben och eventuella andra föremål. Det är också troligt att lagret bildats vid ett fåtal antal tillfällen, då större mängder sten deponerats. Kanske efter att storkok har gjorts, t.ex. vid festliga sammankomster.

Ett djurben, en mynningsbit till ett keramikkärl samt en glättsten hittade i skärvstenslagret.


I lagret har också hittats keramik. Bland annat mynningsbitar. Med hjälp av dessa kan skärvstenslagret dateras till äldre romersk järnålder, perioden kring år noll eller några århundranden efter. Ett annat fint fynd som gjorts är en glättsten. Dessa hittas relativt ofta på utgrävningar och användes till att polera med, bland annat tyger och keramikkärl.

Från och med nästa vecka kommer vi endast arbeta med en grävmaskin istället för tre. I och med detta koncentrerar vi oss mer på utgrävning än schaktning. Det betyder förhoppningsvis att fler daterbara fynd kommer hittas. Så besök oss snart igen för att se hur det arbetet framskrider!

Spel och dobbel. Tärning funnen i Jönköping.

Tärning

Så här i början på grävningen ägnar vi oss åt att finna tomtgränser och husgrunder. I en husvägg hittades en fin tärning i horn eller ben mellan två grundstenar. Rödgods, porslin och djurben återfinner vi i rikliga mängder, men visst sprider sig ett extra stort leende över läpparna på en garvad arkeolog när dylika tecken på tidsfördriv visar sig. Ibland finner vi fusktärningar, denna tärning har dock ärliga avsikter med endast en sexa.

Carina

Äntligen lite arkeologi!

En grävmaskin tar bort grus och sand som ligger ovanpå de gamla  lagren

Maskinavbaning pågår

När man avslutade förundersökningen 2008 så lade man en fiberduk ovanpå de arkeologiska lämningarna för att skydda dem och sedan sand, jord och grus ovanpå duken. De första dagarna har gått åt till att schakta bort de pålagda massorna men nu börjar vi äntligen få bort så mycket att vi kan börja pyssla med arkeologi.

Husgrunder från 1600- och 1700-talen

En av husgrunderna i kvarterets norra del

Under fiberduken ligger husgrunder, gårdsytor och golvlager, som i huvudsak är från 1700-talet. Det vi gör nu är att rensa bort löst liggande sand och jord för att sen kunna dokumentera de olika lämningarna innan vi börjar gräva ut dem på allvar. Redan nu kan vi se att det kommer massor med fynd, inte minst i de smala passagerna – vretarna – mellan de olika tomterna. Framför allt hittar vi stora mängder krukskärvor. En del av dem kommer antagligen från den krukmakarverkstad som låg i kvarteret öster om grävplatsen. Där hade tre generationer av krukmakarsläkten Banck verkstad från 1700-talets andra hälft och in i tidigt 1800-tal.

Mer om krukmakarna Banck kan du läsa här: http://www.jkpglm.se/arkeologi/publikationer/pdf/2008_97.pdf